Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

UTRIKESKRÖNIKA

Annons

I väntan på vad?

Den senaste månaden har kännetecknats av förberedelser till ett initiativ att uppgradera USA:s roll i försöken att lösa den israelisk-palestinska konflikten som ser allt mer hotande ut.

Dessa förberedelser har omfattat en rad besök hos pres. Bush av arabiska statschefer och av Sharon, varvid de har lagt fram sina synpunkter beträffande konfliktens lösning och har försökt påverka pres. Bushs ställningstaganden innan han bestämmer sig för det amerikanska initiativets riktlinjer.

I detta sammanhang har de motstridiga strömmarna inom president Bushs regering igen varit kännbara.

Utrikesmininster Powell förespråkar att ge palestinierna inom kort en stat inom den palestinska autonomins nuvarande gränser, som skall definieras som temporära, samt underhandlingar i internationell regi om denna stats slutliga gränser, varvid han syftar på 1967 års gränser, enligt det saudiska förslaget samt förhandlingar om Jerusalem och flyktingarna inom 2 - 3 år.

V.pres. Cheney oa. företräder en hårdare linje mot palestinierna och de ifrågasätter Arafats fortsatta ledarroll samt det berättigade i att i detta skede förverkliga en palestinsk stat.

Pres. Bush har pendlat mellan dessa åsikter och det återstår att se i hans planerade tal vilken linje han anammar.

Bland palestinierna är åsikterna delade om förslaget att upprätta en stat inom temporära gränser. Motståndarna fruktar att det temporära förvandlas till en permanent lösning och de kommer att få nöja sig med en förkrympt och kantoniserad stat.

Hamas har deklarerat att de fortsäter med terrorn mot Israel för att torpedera det amerikanska fredsinitiativet. Några av deras talesmän upprepar Hamas traditionella krav att palestinierna övertar hela landet, dvs. också staten Israels område, och tills detta mål har förverkligats ämnar de fortsätta med terrorn.

I Israel hör man också olika reaktioner på det väntade amerikanska programmet om en temporär palestinsk stat. Peres säger att detta förslag överensstämmer med det program som han för ett halvt år sen utarbetade tillsammans med Abu Alla.

Sharon, som i motsats till en stor del av den israeliska högern i princip accepterar en palestinsk stat, säger att tiden nu inte är mogen för detta steg, medan terrorn rasar med oförändrad styrka och de palestinska reformerna fortfarande är tvivelaktiga och Arafat fortsätter att regera.

Bakom denna ståndunkt torde också finnas farhågan att en palestinsk stat i detta skede, då ett stopp på våldet inte är i synfältet, kommer att försvåra militära operationer mot terrorn på palestinska områden, vilka kommer att betraktas som en kränkning av en suverän stats territorium. Sharon motsätter sig likaså en återgång till 1967 års gränser.

De två senaste terrorattackerna i Jerusalem och ett tiotal självmordsbombare som har arresterats på vägen till målet bekräftar enligt regeringens uppfattning behovet att fortsätta de militära operationerna mot terrorn, vilka som bäst pågår tydligen i omfattande skala.

Tidningen Jediot Ahronot skriver: Våra politiker vet att nya militära operationer på Västbanken inte kuvar terroristerna, som kan förliknas med oceanens outtömliga vatten.

En lösning måste komma genom en intervention utifrån, men skribenten tvivlar om USA:s nya program blir effektivare än tidigare amerikanska initiativ.

Ett uppmuntrande inslag i den ytterst dystra bilden är en igår i den palestinska tidningen AL Kuds publicerad appell att upphöra med terrorattackerna mot Israel. Den är undertecknad av ett trettiotal palestinska akademiker med Sari Nusseiba och Hanan Ashrawi i spetsen.

Arafats nyligen gjorda uttalande i samma anda har inte gett resultat och i en atmosfär där ca. 80 procent av palestinierna fortsätter att stöda självmordsterrorn är frågan vilket inflytande dylika appeller kan ha.

SAEMY KAHAN

Semy Kahan är vår specielle medarbetare i Mellersta Östern

Mer läsning

Annons