Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillnyktring inom skolpolitiken

Annons

Oppositionsritiken mot gymnasieskolan har länge varit hård. Särskilt mot de individuella programmen. Här finns skolans stora misslyckande såväl individuellt som kollektivt. Glädjande nog präglas regeringsblockets nya gymnasieförslag av realism och minskad dogmatism. Bra!

Så återfinns till exempel ett lärlingssystem i förslaget. En eftergift åt det gamla kravet på kvalificerade utbildningar i hantverk och praktiska yrken. Teoretiskt kunnande är inte allt här i världen.

Dock hyllar regeringspartierna fortfarande den i grunden vackra dogmen "alla kan allt". Studier i teoretiska kärnämnen föreslås bli obligatoriska även för de elever som väljer en sådan lärlingsutbildning. Här borde man ha gått radikalare fram.

Inom idrottsämnet anses det tämligen självklart att alla elever inte kan utöva sport på högre nivå. I musik har man för länge sedan tvingats inse att många elever saknar förutsättningar att utöva sång och dans eller att spela ett instrument.

Det faktum att regeringsblocket trots det vällovliga förslaget om praktiska utbildningar vill behålla gymnasieskolans individuella program avslöjar att man ännu inte vågar ta itu med grundproblemet - nämligen att skrämmande många elever inte klarar kärnämnena. På många håll i landet, bland annat i Falun, har det individuella programmet blivit gymnasiets största. Vilket knappast var meningen när systemet introducerades.

Eleverna själva uppfattar detta välmenta individuella program som en "skräplinje" för studiesvaga med uppenbara problem i olika obligatoriska kärnämnen.

Det hade varit bättre att låta de elever som väljer exempelvis den nu föreslagna lärlingsutbildningen, helt "ge järnet" i det praktiska och slippa traggla teoretiska ämnen, som ger dem underlägsenhetskänslor och inte sällan gör dem till destruktiva skolhatare.

Åtskillig justering och fintrimning krävs fortfarande för att gymnasieskolan ska börja fungera hyggligt.

Men regeringsblockets förslag andas trots allt realism och innebär flera steg i rätt riktning - och i motsvarande mån avsteg från den värsta skolpolitiska vänsterflummen. Man kan tala om en fortsättning på den relativa tillnyktringsprocess som inleddes då Wärnersson fockades och Östros tillsattes som skolminister.

I och med förslaget om lärlingsutbildning öppnas möjligheter för en successiv avveckling/omstrukturering av de illa fungerande individuella programmen.

Det är vackert så.

Mer läsning

Annons