Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Taktiserandet har nått vägs ände

Vem är orolig och för vad?

Annons

Oro och kyla i politiken för Stefan Löfven (S)

Statsminister Stefan Löfven säger i en intervju i Dagens Nyheter att de etablerade politikerna har misslyckats med att fånga människors oro. Så brukar det låta när efter oönskade valresultat, som Donald Trumps seger i USA. Oron ska tas på allvar, men på vilket sätt?

På ett sätt använder Löfven populisternas språkbruk. Han ska sluta tala om folk eller till folk och i stället från folk, så som folk uppskattar det.

Populister brukar lyfta fram en motsättning mellan "folket" och "eliten". Här talar Stefan Löfven just på det sättet, om folk. Men i verkligheten består "folket av många människor och de tycker olika. Långtifrån alla har lockats av populistpartiernas budskap.

Det handlar i stället om att betydligt fler än förr är beredda att rösta på partier och personer som kommer med tydliga men förenklade budskap och som målar upp en konflikt mellan "elit" och folk, trots att ledare som Donald Trump på många sätt är och har varit en del av "eliten".

Vem vill inte ta människors oro på allvar? Knappast någon.Men vilka vill stilla oron med förslag de innerst inte tror är genomförbara? Betydligt färre får vi hoppas

Därför lär det inte finnas någon enkel lösning på hur de etablerade partierna bättre ska ta "folks" oro på allvar.

Några saker kan de dock tveklöst göra bättre. Partier, särskilt de större, har i sina utspel alltför mycket styrts av opinionsmätningar och taktik.

Socialdemokraterna ville inte tala om problem med invandring och integration för att de trodde att fokus på de frågorna skulle gynna Sverigedemokraterna. Partier vill lyfta fram frågor på sin egen hemmaplan.

Det skulle vara bättre för S om debatten handlade om välfärd, men bättre för M om den satte ekonomi i fokus. Genom att förväg undersöka vad väljarna säger sig vara intresserade av har partierna anpassat sina budskap.

Resultatet har blivit mindre dialog och mer monolog med väljarna. Och Sverigedemokraterna har vuxit.

Detta taktiska spel ser lyckligtvis ut att ha nått vägs ände. Det är i längden bättre att tala om ett viktigt samhällsproblem, även om det på kort sikt kan gynna något annat parti. Bättre att svara på och diskutera väljarnas frågor än att följa ett färdigt manus från någon flink pr-konsult.

Populistpartier bör, så längde uppträder fredligt och följer lagen, behandlas korrekt. De bör få vara med i paneler, inte hindras att hyra lokaler och kunna vara med en del utredningar och beredningar. Varje parti kan avstå samarbete med populister, men det är kontraproduktivt att behandla dem nedsättande.

Partierna kan gott låta "folk" vara i fred mer. Nu kommer lätt pekpinnarna fram också för sådant som många tycker är positivt eller harmlöst, som att köra bil, arbeta deltid, som kvinna välja att ägna mer tid åt de egna barnen, jaga, äta kött, bo glest med mera.

Andra partier ogillar också flera av de här pekpinnarna uppifrån, men för den missnöjde kan SD framstå som mest konsekvent emot.Att undvika taktiserande, att behandla populister korrekt samt färre påbud om hur livet ska levas kanske inte stillar oron. Men det skulle kunna minska missnöjet.

Mer läsning

Annons