Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensken alllt mer välutbildad

Annons

Bakom siffrorna från Högskoleverket döljer sig sannolikt rätt många människor som i brist på andra framtidsutsikter gått på universitet och högskolor som ett sätt att vänta ut situationen på arbetsmarknaden. Nästan hälften av examina är generella, det vill säga på kandidat- eller magisternivå. Resten är yrkesexamina, och många av dessa är lärare och sjukvårdsutbildade.

Man tar säkerligen inte en yrkesexamen om man inte har några ambitioner att ägna sig åt ett specifikt yrke - däremot är de många generella examina ofta svårplacerade på arbetsmarknaden.

Den som har en fil kand-examen i samhällsämnen idag har inte direkt något trollspö att vifta med vid anställningsintervjuer: därtill är dessa generella examina alldeles för vanliga. Det krävs någon alldeles speciell inriktning eller speciella språkkunskaper för att kunna hävda sig, och när man satsat på att nischa sig i sin utbildning har man samtidigt kraftigt begränsat sin egen arbetsmarknad.

Samtidigt som vinsten för den enskilde med att utbilda sig - och sedan under kanske hela livet dras med studieskulder - är något oklar rent ekonomiskt, är den heller knappast någon kanonaffär för samhällsekonomin.

Regering efter regering har nu proklamerat att svenskarna måste bli än mer välutbildade för att landet ska klara sig i den globala konkurrensen, samtidigt som det alltså inte finns avsättning för alla mödosamt förvärvade kunskaper ens på den inhemska arbetsmarknaden.

Tvärtom har den förra regeringen gjort en särskild poäng av att satsa på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de många arbetslösa akademikerna. Satsningen blev en flopp. Arbetslösa akademiker har ringats in som en problemgrupp - vilket knappast heller ökar framtidstron och entusiasmen för de många som utexamineras innevarande år.

Nu är det dock inte så enkelt som att det är en förlustaffär varken för den enskilde eller för samhället att människor utbildar sig. Tvärtom ger det den enskilde i de flesta fall en ökad förmåga att ta till sig och ifrågasätta komplex information, samtidigt som det för många ger ökad självkänsla och nya befriande vyer.

För samhället innebär en stor andel utbildade medborgare förhoppningsvis att risken för slentrianmässig och korrupt politik minskar (eftersom fler ifrågasätter) och att en mer finslipad samhällsstruktur kan byggas och utnyttjas.

En utbildad människa är varken en godare eller en lyckligare människa. Däremot ger många bildade människor tillsammans bättre förutsättningar för ett demokratiskt, upplyst och - i bästa fall - ekonomiskt blomstrande samhälle.

Mer läsning

Annons