Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strid kring ett minnesmärke

Annons

Upploppen i Tallin i förra veckan kom inte som en blixt från en klar himmel. Den bristfälliga integrationen av de rysktalande i Estland har länge varit ett problem. Regeringens beslut om att flytta det sovjetiska krigsmonumentet och soldatgravarna blev bara en utlösande faktor i den underliggande konflikten.

Det är uppenbart att många unga ryssar i Estland upplever att deras framtid är hotad, särskilt som många av dem fortfarande saknar estniskt medborgarskap. Integrationen har varit svår och den har gått långsamt. Problematiken är absolut inte unik för Estland. Runt om i det gamla sovjetiska imperiet finns flera ryska minoriteter som känner sig trängda.

För tio år sedan stod de rysktalades situation i de baltiska staterna även högt på den svenska dagordningen. Statsminister Göran Persson var under många år högst pådrivande i arbetet med att få med grannländerna på andra sidan Östersjön i EU. Ambassadör Krister Wahlbäck fick uppgiften att undersöka de rysktalandes situation.

Wahlbäcks utredning landade i en optimistisk slutsats. Visserligen fanns vissa oroande tendenser, men varken i Estland eller i Lettland förekom några oroligheter. Den svenske diplomaten menade att det hägrande EU-medlemskapet också skulle underlätta integrationen av den rysktalande befolkningen. Med Estland in i EU skulle de baltiska ryssarna bli första generationens "euroryssar", med chans att ta del av de möjligheter som ett medlemskap ger.

Men flera dagars upplopp i Tallin och onsdagens händelser i Moskva visar att något har gått snett i relationerna. Uppgifterna från estniska myndigheter om att ryska intressen försöker störa och sabotera internettrafiken i Estland, är allvarliga beskyllningar. Eftersom de riktas mot den ryska staten har också konflikten mellan Ryssland och Estland fått en allvarlig dimension. Det är fortfarande svårt att rätt kunna bedöma hur den ryska ledningen tänker och vilka överväganden som görs.

Flytten av den så kallade bronssoldaten och utgrävningen av den gamla kyrkogården har nu utförts i enlighet med de estniska myndigheternas intentioner. Kvarlevorna av tolv sovjetiska soldater som stupade när Röda armén besegrade och drev ut den tyska nazistyrkan ur Tallinn, ska begravas på den krigskyrkogård där också bronsstatyn placerats.

Förhoppningen måste bli att den nya kyrkogården inte bara innebär en sista viloplats för de stupade soldaterna, utan också ses som en manifestation som normaliserar relationen mellan befolkningsgrupperna i Estland. Ingen part är betjänt av att krisen mellan Estland och Ryssland eskalerar.

Mer läsning

Annons