Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Straffa dåliga arbetsmiljöer

Annons

Bakgrunden till Arbetsmiljöverkets förslag är ett stort antal dödsolyckor på svenska arbetsplatser varje år. De mest utbredda arbetsmiljöproblemens konsekvenser speglas emellertid tydligast i statens utbetalningar till sjuka och förtidspensionerade. Vi talar om människor som efter tio, tjugo år i handeln eller vården knappt kan sitta still på grund av värk i axlar och nacke. Vi talar om människor med utslitna knän och ryggar efter åratal av monotona lyft inom industrin. Vi talar om människor som mentalt inte längre klarar av att vistas i en viss arbetsmiljö, men ändå gör det av luthersk nit till dess att kroppen säger ifrån.

I Dalarna har det av tradition funnits många erbarmliga arbetsmiljöer inom tung industri och offentlig sektor. Ytterligare en problemfylld sektor utgör den i dag växande handelsnäringen. Lidl är ett handelsföretag som har etablerat sig i flera städer i Dalarna, bland annat i Falun, Hedemora, Ludvika, Avesta och Borlänge. Företaget är som en sluten mussla och det är bara att hoppas att Handelsfackets och mediernas skräckskildringar av Lidl:s arbetsmiljö inte stämmer till fullo. Här talar vi annars om en företagskultur som förefaller leva efter ålderdomliga, hierarkiska idéer innehållande bland annat tidsstudier och övervakning gränsande till förnedring.

I en demokratisk marknadsekonomi är dock friheten att själv driva sitt företag efter eget huvud omistlig. Den som vill driva företag enligt samma principer som gällde för Romarriket måste ha rätt att göra det, så länge inga regelrätta brott begås. Nytänkande, kreativa entreprenörer och företagare har ofta en excentrisk inställning till sitt företagande. Ikea är ett exempel på detta. Speciella visioner tycks ofta leda till att arbetstagarna måste ställa upp på ideer som kan te sig besynnerliga för utomstående. Den som säljer sin arbetskraft till denna typ av företag bör vara medveten om detta.

Att arbetsmiljöverket skulle kunna tvinga fram en generellt bättre arbetsmiljö genom att åtala företag är dock svårt att se.

Istället bör arbetstagarnas makt öka. Därmed skulle rena marknadsprinciper i högre utsträckning kunna användas för att straffa dåliga arbetsplatser genom att det helt enkelt blir mycket svårt för dessa arbetsgivare att köpa arbetskraft. Den som inte står ut i en viss arbetsmiljö eller blir sjuk av den skall ha en reell möjlighet att ta sig ur den utan att riskera ekonomisk ruin och utan att automatiskt hamna i A-kassans och AMS-myndigheternas delvis skamfyllda grepp. Kanske skulle socialförsäkringarna kunna utformas på ett sätt så att det blir en rättighet för individen att några gånger under livet helt enkelt kunna byta inriktning.

Mycket talar för att antalet olyckor och sjukskrivningar orsakade av farliga arbetsuppgifter, vantrivsel och felaktig personkemi - grunderna för dålig arbetsmiljö - skulle kunna minska kraftigt med sådana åtgärder. Staten skulle antagligen kunna spara stora summor på minskade utbetalningar till sjuka och förtidspensionerade och på så sätt kunna finansiera sådana reformer. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden behöver överhuvudtaget öka. Fler behöver byta jobb oftare, avbrott för bildning och utbildning bör premieras och uppmuntras och fler nya projekt och ideer bör omsättas i nya verksamheter och företag. Inte bara av nationalekonomiska skäl, utan också av folkhälsoskäl.

JONAS LERSTEN

Mer läsning

Annons