Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Statsråd utan livvakt

Annons

Irollen som integrationsminister är Mona Sahlin ett större hatobjekt för allsköns extremister än vad Anna Lindh någonsin var som utrikesminister. Flera högerextrema, rasistiska grupper koncentrerar sitt primitiva hat mot integrationsministerns person, som om Sahlin personligen genomdrivit den flykting- och invandringspolitik de här grupperna avskyr.

På internet finns några debattsajter där många högerextremt rasistiska debattörer häckar.

Tonen i dessa nätdebatter är ofta ytterst brutal och debattörerna gjorde inga större ansträngningar att dölja en beklämmande skadeglädje över att integrationsministern överfallits av en våldsverkare. Mordet på utrikesminister Anna Lindh utlöste också vulgärt jubel på flera extremistiska hemsidor på internet.

Finansminister Ringholm, kung Carl XVI Gustaf, Anna Lindh och nu Mona Sahlin - samtliga har utsatts för fysiska angrepp med varierande utgång. För kungen och finansministern stannade det vid tårtor i ansiktet, nog så otrevligt. I Anna Lindhs fall var attacken dödlig och för Mona Sahlin kunde den mycket väl ha varit det. Gärningsmannen kom henne in på livet och hade likaväl kunnat utdela knivhugg i stället för knytnävsslag.

Den svenska idyllen, med statsråd och kungligheter riskfritt spankulerandes omkring bland medborgarna, är tyvärr under avveckling.

Under andra världskriget, då Stockholm sägs ha vimlat av främmande agenter, reste statsminister Per Albin Hansson dagligen med spårvagnen "tolvan" mellan radhuset i Äppelviken och kanslihuset utan tillstymmelse till livvakter eller andra arrangemang för personskydd.

På 50-talet sågs Gustaf VI Adolf ofta ensam promenera mellan olika konstgallerier i gamla stan i Stockholm, varvid majestätet artigt lyfte på hatten för alla hälsande undersåtar.

En svunnen tid. Tyvärr måste vi nog räkna med fler otäcka tillbud av terroristisk karaktär framöver.

Livvaktsskydd för statsråd och andra utsatta personer i statens ledning är någonting ofrånkomligt. Utvecklingen tycks likadan överallt.

Mer läsning

Annons