Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spel med många förlorare

Annons

De strider som nu rasar i och kring det palestinska flyktinglägret Nahr al-Bared i norra Libanon håller sig - än så länge - innanför landets gränser. Men de är, som alltid när det gäller Libanon, långtifrån någon rent intern angelägenhet.

Den militanta sunnimuslimska gruppen Fatah al-Islam, som den libanesiska armén sedan två veckor tillbaka försöker slå sönder, består av personer av olika nationalitet, flera med erfarenhet från kriget i Irak. Och från den libanesiska regeringen kommer nu anklagelser om att Syrien anstiftat oroligheterna, som redan spridit sig till fler av de palestinska flyktinglägren i Libanon.

Beskyllningen är lätt att förstå eftersom Syrien länge haft ett finger med i spelet i det mesta som hänt i Libanon. Dess stöd av en av förra sommarens huvudaktörer; shiamuslimska Hizbollah, är väl känt. Inspirationen för Fatah al-Islam sägs komma från terrororganisation al-Qaida, och uttalanden från dess företrädare tyder på samma offervilja och hänsynslöshet. Oron växer nu att Libanons flyktingläger där hundratusentals palestinier lever under svåra förhållanden ska bli en ny grogrund för al-Qaida och andra extrema grupper.

Lägren är en följd av kriget 1948 då Israel slogs mot de omgivande arabstaterna och miljontals palestinier flydde. De är också en påminnelse om det utbredda hyckleriet i det politiska spelet i Mellanöstern.

En stat som Syrien eldar på konflikten mellan Israel och palestinierna, och stöder olika extremistgruppers "frihetskamp". Men trots allt tal om solidaritet med palestinierna har inte Syrien eller någon annan arabstat egentligen försökt att nå en långsiktig lösning för flyktingarna. De duger förutom till billig arbetskraft främst till att användas som politiska slagträn.

De flesta av dem är mer än lovligt trötta på fattigdom och våld. Men när Libanons regering nu gör vad den måste göra för att bevara något slags auktoritet och trovärdighet risker den att driva fler i armarna på de väpnade grupperna. Bomber som faller på civila utgör bästa möjliga rekryteringspropaganda för dem.

Det visade förra sommarens konflikt där Israels offensiv blev en enorm prestigeförlust för landet. Till sist tvingades man dra sig tillbaka under förödmjukande former. Hizbollah klev ur den striden decimerade men stärkta.

Så medan de folkvalda i Libanon har allt att förlora har extremisterna allt att vinna. Sprider sig våldet inom landet kan det bli dödsstöten för den sköra libanesiska regimen. Det skulle kunna få katastrofala effekter för stabiliteten i regionen, och i världen. En del skulle vinna på det. Men när det gäller Mellanöstern har de flesta något att förlora.

Mer läsning

Annons