Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan får aldrig arbetsro

Annons

den 30 november 2006

Det är naturligtvis i grunden positivt att våra politiker ägnar ett så stort intresse åt tillståndet i den svenska skolan. En så viktig och kostnadskrävande verksamhet måste också lära sig att leva med att både politiker och en bred allmänhet riktar sina blickar mot en värld som de själva varit en del av. Med utgångspunkt från den egna skoltiden görs också många bedömningar om tillståndet i dagens skola. De blir därför sällan objektiva och rättvisande.

Den här veckan har varit särskilt plågsam för skolans värld. Ett par olika undersökningar i högskoleämbetets regi tyder på att det är lite si och så med kompetensen bland de lärare som lämnar lärarhögskolan. Dessutom har skolminister Jan Björklund (fp) aviserat ert regeringsförslag som bland annat innehåller förslag om att införa nationella prov redan i lågstadiet. Avsikten är att tidigt få en kontroll över att barnen hänger med i undervisningen.

Att införa nationella prov redan i årskurs 3 är ett klåfingrigt och onödigt förslag. Regeringen och skolministern borde visa lärarna ett större förtroende än att tillföra ett nytt stressmoment i undervisningen. Det måste vara tillåtligt att elever i årskurserna 1-3 befinner sig på olika nivåer och vi tror att lärarna har tillräcklig kompetens att ge barnen en sådan undervisning att de förmår att tillgodogöra sig undervisningen i det högre stadiet. Det är således tillräckligt med ett nationellt prov i årskurs 5.

Jan Bjöklunds uppfattning om att grundskolan bör tillföras mer pengar är ett riktigt påpekande. Men att ta resurserna från gymnasieskolan för att lyfta verksamheten i grundskolan är inte ett genomtänkt alternativ. Ska regeringen och särskilt folkpartiet leva upp till sina egna höga ideal på skolområdet måste hela skolsystemet tillföras ökade resurser.

Välutbildande och motiverade lärare är en förutsättning för en bra skola. Mot bakgrund av "larmrapporterna" om kompetensen hos de unga lärare som lämnar lärarhögskolorna, tycks det vara mer angeläget för regeringen att sätta in åtgärder på en högre utbildningsnivå än att ge direktiv om nya förutsättningar för undervisningen bland barn som nyss har inlett sitt livslånga lärande.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons