Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska staten ruinera kommunerna?

/

Annons

I den något större storstadsregionen finns liknande krav, ökade anspråk på nya miljarder för att täcka kostnadsökningar och nya trafikleder kring stan. Aptiten på fler statliga miljarder är trots att dessa områden gynnats mycket kraftigt i befintliga budgetar omättlig. Att backa redan igångsatta jätteprojekt tycks vara omöjligt. Se bara på tunneln under Hallandsåsen eller Norra Länken i Storstockholm. Att skjuta upp eller lägga ned finansiellt små och livsviktiga projekt på landsbygden går däremot alldeles utmärkt. Tänk bara på oviljan att betala löpande underhåll på Dalabanan mellan Dalarna och Stockholm.

På senare tid har emellertid helt nya visioner dykt upp. Privata aktörer vill gå in och finansiera den infrastruktur som staten haft monopol på att sköta och finansiera. Ett par banker i Boråsregionen kan tänka sig att låna ut en dryg miljard för 1,5 mil motorväg av Riksväg 40. Goldman Sachs, Credit Suisse, GE och nischbanken Norkap i Schweiz vill gärna vara med och satsa på vägar och järnvägar i Norden. Handelsbanken vill inte vara sämre. All denna välvilja kan vara ett positivt tecken för Sverige men frågan är om det är lika gynnsamt för landsbygdens inte sällan nedkörda infrastruktur?

Vi vet att privata intressenter i första hand vill satsa sina pengar, där staten i någon form garanterar räntebetalningar och amorteringar, i och mellan de största städerna. Om det vore så att detta frigör investeringsmedel för landsbygden skulle ju många av oss i Dalarna kunna applådera. Risken är dock stor att privata pengar i storstäderna kräver fler statliga miljarder på samma plats. Landsbygden kan åter bli en förlorare där kommunerna som i fallet med "Salaproppen" får punga ut med ännu mer pengar för att få loss några få statliga miljoner.

Det blir knappast bättre om man som i ansvarsutredningens slutrapport föreslår att kommunerna och regionkommunerna ."på sikt bör".finansiera 5-20 procent av kostnaderna för statliga vägar och järnvägar. Utredarna anser att denna procentsats ."kan tyckas rimlig". Det är inte nog med att staten skaffat sig en god ekonomi på kommunernas bekostnad under de senaste 20 åren. Nu ska vi också betala allt större andelar av statens egna anläggningar. Snart får vi även betala fullt ut för att ha kvar till exempel polis och arbetsförmedling, vilket vi delvis redan gör. Detta hotar hela den kommunala ekonomin. Varför protesterar inte Dalarnas politiker mot denna uppenbart helt orimliga utveckling?

RONNY SVENSSON

Mer läsning

Annons