Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvård med förbehåll

Annons

den 6 december 2006

Vi är många som har en utomordentligt god erfarenhet av svensk sjukvård, särskilt specialistvården, när vi väl passerat alla trösklar och nålsögon. Tidningens insändarspalter har ofta bidrag från tacksamma patienter som berättar hur de tagits omhand akut och fått en professionell vård vid våra sjukhus i länet.

Men det finns också andra vittnesmål om den offentliga sjukvården. Om årslånga köer till operationer och psykvård, om problem att nå läkaren vid vårdcentralen och om överbeläggning av patienter vid olika tillfällen på året. Särskilt äldre människor kan vittna om frustration och uppgivenhet i sin erfarenhet av brist på tillgänglig sjukvård.

Landstinget i Dalarna har en budget på drygt 6 miljarder. I huvudsak används pengarna för att bekosta länets sjukvård. En kulla eller dalkarl som tjänar 20000 kronor i månaden betalar ungefär en månadslön i skatt per år som bidrag till den solidariskt finanserade sjukvården.

Sjukvård är kostsamt. Såväl personal och utrustning som lokaler är stora utgiftsposter. Trots omfattande besparingar stiger kostnaderna för varje år och tvingar sjukvårdspolitikerna till beslut om nya besparingar och effektiviseringar. Men en åldrande befolkning kräver omfattande vårdinsatser, inte minst med den demografiska utveckling vi kan förutse i vårt län.

Nu vill den nya regeringen få in ett nytänkande. Viktiga medel på vägen mot målet är att riva upp den gamla regeringens stopplag om förbud mot att sälja ut sjukhusverksamhet till privata utförare och ägare. Det nya och kontroversiella är socialministerns öppnande för ett sjukhusägande där vården inte ska finansieras med skattepengar.

Det är inte särskilt svårt att komma till slutsatsen att de privata sjukhusen knappast kommer att etableras i ett län som Dalarna. För att nå de inkomster i verksamheten som ska bära och utveckla privata sjukhus krävs med all sannolikhet storstadsregionens befolkningsunderlag och struktur. Därför blir det i Stockholm, Göteborg och Malmö som den privata sjukvården kan få ekonomisk bärighet.

Det är viktigt att Göran Hägglunds och regeringens förslag blir ordentligt genomlyst innan det är dags för riksdagsbeslut. Förslaget kan i ett sämsta scenario betyda att Sverige går mot en utveckling där innehållet i plånboken avgör möjligheten till patientens vårdkvalitet.

Dessutom kan förslaget, långsiktigt, innebära en olycklig uppdelning av landets läkarkompetens. De bästa och flesta läkarna återfinns i storstadsregionen, medan län som Dalarna får allt svårare att rekrytera personal till sjukhus och vårdcentraler.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons