Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvård i omprövning

Annons

Artiklarna på nyhetsplats i dagens tidning om landstingets kortsiktiga och dyra lösning när det gäller rekrytering av stafettläkare och den negativa inställningen hos sjukvårdshuvudmannen till alternativa vårdformer, visar på ett par viktiga inslag om sjukvårdens problematik i Dalarna. Men också om en politisk ideologi bland många politiker som innebär att Dalarnas landsting envist hänger sig fast vid förlegade modeller om sjukvårdens utveckling.

Att Faluläkaren Lars Hallén misslyckats med att övertyga landstingsledningens vänstermajoritet om att få testa ett försök med en "avknoppningsverksamhet" inom specialområdet öron-, näsa och hals är ett tydligt exempel på ledningens negativa inställning till alternativa vårdlösningar, trots att modellen med stor sannolikhet skulle innebära en ökad effektivitet och skapa mera vård för skattepengarna.

"Hallén-fallet" är ett tydligt exempel på lösningar i den offentliga sjukvården som den borgerliga regeringen vill se mer av. Så också i Dalarna. Den borgerliga alliansen, som under några få veckor i höstas såg ut att få makten om Dalarnas sjukvård, lovade att öppna för alternativa vårdformer både när det gäller sjukhus och vårdcentraler. Som bekant förlorade de borgerliga makten sedan vänsterblocket lockade över den avhoppade sjukvårdspartisten Ken Swedenborg till landstingets vänsterpartier.

Därmed har också den förhärskande inställningen om synen på hur sjukvård ska drivas förblivit oförändrad. Läkarkrisen vid vårdcentralerna i Ludvika och risken att bli utan läkare i Älvdalen i höst, har emellertid tvingat landstingsledningen att öppna dels för en privat läkarrekrytering i Ludvika, dels för att förmå det nuvarande vårdföretaget att fortsätta driften av vårdcentralen i Älvdalen. Men det är inga lösningar som gillas av den socialistiska ledningen i landstinget. Det sker i deras brist på alternativ.

Bristen på läkare i Dalarna är allvarlig. Att vi delar problemet med flera andra landsting ökar knappast chanserna att sjukvårdens rekryteringsresor till utlandet ska ge ett stort positivt utfall för just Dalarna. Både kort- och långsiktigt ger rekryteringsarbetet utanför Sverige ett marginellt tillskott, vilket knappast förvånar med tanke på den arbetsmarknad med spännande arbets- och boendemiljöer som erbjuds en utbildad läkare i dagens Europa.

I slutet av mars tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att studera den framtida hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Syftet är att få fram en sannolik bild av hur det kan komma att se ut inom välfärdssektorn fram till 2050. En viktig del av arbetet blir att överväga hur sjukvårdens åtaganden ska finansieras. Regeringens beslut att ta bort den så kallade stopplagen, som hittills förhindrat en privatisering av vissa delar av sjukvården, ska också ses som ett inslag med avsikt att skapa nya förutsättningar för sjukvårdsdrift.

Landstingsmajoriteten i Dalarna hyser litet eller inget förtroende för regeringens synsätt på förändringsarbetet inom sjukvården. Men majoriteten är bräcklig. Så svag att landstinget i Dalarna med invånarnas bästa för ögonen borde öppna för ett ökat nytänkande när det gäller tillgång och utförandealternativ i sjukvården.

Varför inte börja med att acceptera Lars Halléns erbjudande?

Mer läsning

Annons