Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvård i förvandling

/
  • Nu modell. I onsdagens tidning presenterade landstingsrådet Lars-Ove Hagberg sin nya dalamodell om sjulkvården i Dalarna.

Annons

Hagberg väljer att måla upp en rosenröd idealbild av hur Dalarnas sjukvård skulle kunna se ut enligt hans egen "nya dalamodell". Medvetet (?) undviker han att kommentera sjukvårdens konfliktområde, infrastrukturen, som framför allt handlar om vilken sjukvårdskompetens som ska finnas i Mora, Borlänge, Ludvika och Avesta i förhållande till Falun. I stället koncentrerar han sig på att beskriva det kommande arbetet inom närsjukvården, vilket är nog så viktigt, men som alltid måste kompletteras med specialistkompetens för att patientens sjukvårdskarta ska bli giltig. Hagberg avstår från att berätta om hur den kvalificerade sjukvården ska organiseras och var den ska bli geografiskt tillgänglig.

Inte heller berör han det viktiga faktum att landstingens saga snart kan vara all. Den nya regionindelning som diskuteras efter Ansvarskommitténs förslag, har huvudsakligen formats på med utgångspunkt från sjukvårdens behov av resursförstärkning och specialistkompetens. Oavsett om Uppsala eller Örebro blir Dalarnas kommande "residensstad" är det otvetydigt att ett framtida regionparlament med säte 20 mil från Falun ska besluta om hur mycket sjukvårdsresurser som Dalarna anses behöva. Utan att bli dyster i överkant är det rimligt att göra antagandet att Dalarnas inflytande i ett flerlänsparlament blir mindre än i vårt eget landstingsfullmäktige.

Det är onekligen också en intressant läsning när vänsterns landstingsråd i nåder inbjuder privata aktörer att ta hand om närsjukvården på de platser i Dalarna där landstinget sedan många år tillbaka misslyckats att lösa närvaron av läkare, annat än genom kortsiktiga och dyrbara stafettlösningar. Inte minst mot bakgrund av onsdagens riksdagsbeslut borde Hagberg ha kunnat öppna för samarbete med privata vårdutförare även inom sektorer som inte dras med allvarliga problem.

Landstingsrådet har helt rätt när han konstaterar att dagens strukturer inom hälso- och sjukvården måste brytas upp. Men det gäller inte bara inom de begränsade områden som hans debattartikel antyder; läkarutbildningen och önskemålet att fler kvinnliga läkare blir chefer på verksamhetsnivå. Bakom gårdagens riksdagsbeslut om att öppna för en ökad privatisering av sjukvården, finns en kunskap om behoven av ekonomiska insatser för att Sverige ska klara utmaningen att kunna ge sina medborgare en kvalificerad och kostnadseffektiv sjukvård. Genom att komplettera den skattefinansierade sjukvården med privata aktörer ökar landets möjligheter att erbjuda den vård som efterfrågas.

Mer läsning

Annons