Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukskrivning av arbetslösa

Annons

Några belägg för en i motsvarande grad försämrad folkhälsa finns inte. Anmärkningsvärt nog snarare en förbättring. Medellivslängden ökar oavbrutet.

Att snudda vid tanken att alla sjukskrivna kanske inte är sjuka är livsfarligt. Särskilt i valtider. Vilket kd-ledaren Alf Svensson nogsamt fick erfara tidigare i år. Vi tar risken.

Ett färskt delbetänkande till en större utredning har nyss föranlett riksförsäkringsverkets chef Anna Hedborg att ge sin och verkets uppfattning om sakernas sorgliga tillstånd. Hon hänvisade till personalbristen inom vårdsektorn, som gör personalen överansträngd.

Hedborg menar dessutom att försäkringskassorna numera nödgas sjukskriva arbetskraft, som egentligen borde få sådan rehabilitering att den antingen kan återvända till sitt gamla jobb eller också ges nya och annorlunda arbetsuppgifter, som den klarar. Varken rehabiliterings- eller sjukvårdsresurserna räcker således till. Med den sorgliga påföljden att många långtidssjukskrivna köar i väntan på adekvat vård och/eller rehabilitering. Vårdkrisen är otvivelaktigt en viktig skurk i dramat.

Anmärkningsvärt nog ökar sjukskrivningarna mest bland offentliganställda. År ut och år in har allsköns vänstermegafoner utbasunerat budskapet att stat, landsting och kommun skulle vara mer omtänksamma arbetsgivare än privata företag, vars verksamhet som bekant dikteras av ren och rå profithunger.

I rättvisans namn bör påpekas att de offentliganställdas höga sjukskrivningsfrekvens till en del - men endast till en del, beror på en ond cirkel inom sjukvården. Sjukskriven vårdpersonal innebär ökad arbetsstress för kvarvarande , vilket i sin tur leder till att ännu fler biträden, sköterskor och läkare tvingas sjukskriva sig för överansträngning inom en redan kroniskt underbemannad vårdapparat. En ond cirkel accelererar.

Så över till den ökade långtidssjukskrivningens mer kontroversiella aspekter. Det aktuella delbetänkandet ingår i det större projektet "Utredningen om analys av hälsa och arbete", kärnfullt förkortat till "AHA". Och nog erbjuder aktstycket en och annan aha-upplevelse.

Där talas om "förändrade attityder". Sjukskrivning skall ha blivit en alltmer accepterad metod att hantera vanlig vantrivsel i jobbet. Sådant ansågs fordomdags ohederligt. Utredningen påpekar särskilt att arbetsmiljön inte försämrats utan tvärtom förbättrats på senare år, vilket stärker tesen om påtagligt förändrad arbetsmoral.

Vidare konstateras att allt fler arbetslösa hänvisas till sjukförsäkringssystemet. Huruvida A-kassa eller F-kassa eller någon annan offentlig kassa står för fiolerna kan tyckas ointressant och är det måhända också ur den enskildes perspektiv. Kassa som kassa? För samhället är det emellertid viktigt att institutionernas roller och uppgifter inte blandas - och dubbleras - hur-somhelst. Den, som sjukskrivits av arbetsmarknadshänsyn, kan inte utan vidare hänvisas till omskolning eller rehabilitering. Särskilt inte om vederbörande själv inte vill. Han eller hon är ju formellt sjuk. Långtidssjukskrivning av arbetslösa tenderar att permanenta deras bidragsberoende.

I dag, måndag, träffar regeringen arbetsmarknadens parter för att diskutera just sjukskrivningsproblematiken. Vi förväntar oss inte att regeringen talar klartext i ämnet före valet. Knappast någon regering skulle ta upp detta särdeles kontroversiella ämne en månad före ett val. Väljarna måste ju strykas medhårs.

Men efter valet blir varje regering förr eller senare tvungen att göra det. Sjukskrivningarna kostar nämligen moder Svea 50 årliga miljarder. Beloppet ökar snabbt.

Mer läsning

Annons