Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Signerat: Så ser dagens nyckelbarn ut

Annons

När jag var liten minns jag att vuxna ofta talade om saker som de trodde att jag inte förstod. Bland annat var företeelsen "nyckelbarn" ofta på tapeten. Det var förment olyckliga barn, vars mamma inte alltid fanns till hands för hon arbetade utanför hemmet. För att barnet skulle kunna ta sig in hade han eller hon sin dörrnyckel i ett snöre om halsen.

Vuxna spekulerade i hur hemskt detta var. Grannfrun ojade sig och beklagade dessa åsidosatta barn. Hur skulle deras framtid te sig? Ibland blev jag både konfunderad och lite skamsen. Jag var ju själv ett nyckelbarn periodvis då mor ägnade sig åt sitt yrkesliv. Jag minns också att jag faktiskt njöt av att ha hela huset för mig själv.

Numera är det modernt att vara nyckelbarn. Men det är inte precis några småungar som driver vind för våg som har nyckel om halsen utan det är troligtvis framgångsrika herrar i Armanikostym. Jag har sett dem i mångfald under mina besök i huvudstaden de senaste veckorna.

De har alla ett glatt färgat band om halsen och i änden på snöret över den breda bringan hänger ett kort som antagligen är något slags passerkort för att ta sig in i de allra heligaste rummen på diverse framgångsrika företag.

Allt missbruk, många olater och framför allt innegrejer, börjar som bekant bland överklassens män. Så är det förmodligen också med nyckelbandet. (Jag undrar om det finns ett finare namn för nyckelband, och om så är fallet är det antagligen av engelskt ursprung).

När jag nyligen besökte en av Dalarnas vårmarknader, var den i särklass vanligaste produkten detta nyckelband. Det fanns inte ett stånd som inte sålde nyckelband också, förutom cd-skivor eller enrisrökt korv.

Faktum är dock att jag upptäckt att det är praktiskt. En stor, otymplig gummiklump som knappt får plats i handväskan, kallas bilnyckel och gör sig bäst om halsen då jag har bilburna ärenden. Så numera är även jag stolt bärare av nyckelband.

Och jag tror inte grannfrun har några synpunkter nu när jag blivit nyckelbarn på nytt.

Synpunkter? E-posta till karin.rosencrantz@daltid.se

KARIN ROSENCRANTZ BERGDAHL

Mer läsning

Annons