Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

SERIE: När världen blir mer orolig så måste vi satsa på försvar

/
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bör få större resurser framgent.

Sverige är det nordiska land som i förhållande till BNP satsar minst på försvaret. Försvarsuppgörelsens anslagshöjning på 10,2 miljarder kronor fram till 2020 är inget långsiktigt svar på Sveriges försvarspolitiska utmaningar. Det säkerhetspolitiska läget i Östersjön är kraftigt försämrat, och lär så förbli under överskådlig tid.

Annons

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar alla kommuner att förbereda sig för det värsta men lagring av livsviktiga skyddsmasker och vaccin saknas. Många skyddsrum är borta. Det är alltså inte bara Försvarsmaktens rustningsförmåga som är låg, utan hela samhällets.

Försvarsmaktens andel av BNP har sjunkit kontinuerligt i 40 år. 1997 var senaste gången Sverige lade två procent av BNP på försvaret, vilket L kräver på sikt. Bara sedan försvarsbeslutet 2004, sista steget från invasions- till insatsförsvar, har andelen minskat från 1,4 till 1,1 procent.

Försvarsutskottets tidigare kanslichef, Ingemar Wahlberg, har fått i uppdrag av regeringen att räkna på utgifterna inför försvarsbeslutet 2020. Enligt Dagens Nyheter krävs minst 235 miljarder de kommande tio åren – enbart för att underhålla och köpa in materiel som redan beslutats. Om flygplan och fartyg måste ersättas stiger siffran till 400 miljarder.

Men hur ska ett starkare försvar finansieras?

Två procent av BNP motsvarar en årlig försvarsbudget på ungefär 83 miljarder. Att höja skatten, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen argumenterade för, är inget självklart alternativ. Skattetryckets andel av BNP har redan vuxit med 0,7 procentenheter under regeringen Löfven. Det uppgår i dag till 43,3 procent. Om sysselsättningen ska öka behövs i stället skattelättnader på jobb och inkomster. Att låta statsskulden växa är inte heller särskilt smart. Marginaler för en ny finanskris saknas, även om skulden är klart lägre än EU-snittet.

Läget försvåras också av realpolitiska låsningar. M kan inte tänka sig att fasa ut ränteavdraget som kostar 30 miljarder. Samtidigt stiger utgifterna för flyktingmottagande, sjukfrånvaro och eftersatt infrastruktur. 2017 till 2020 ligger kostnaderna för migration och integration på 70 miljarder årligen. Sjukfrånvaron beräknas i sin tur kosta 50 miljarder, vilket är 150 procent mer än 2010.

Sverige är ett till befolkningen sett litet land, står utanför Nato, och ligger i en alltmer utsatt region. Försvarsmakten måste stärkas, men dessa resurser uppstår inte ur tomma intet. I stället behövs poltik som både får fler i arbete och på sätt ökar skatteintäkterna, och åtgärder för få bukt med ökningarna av andra välfärdskostnader.

Mer läsning

Annons