Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sälen, söndag

Annons

Rikskonferensen Folk och försvars numera årliga sammandragning i Sälen har utvecklats till att mer handla om nationell säkerhet än risken för ofred och krigshandlingar.

Det är knappast någon som beklagar denna scenförändring i upplägget av dagordning, eftersom den nya agendan ju också speglar den verkliga situationen ur ett svenskt perspektiv.

Därför var det också logiskt när konferensen i år inleddes med att en enig försvarsberedning fick lägga fram sitt förslag om en nationell krisledning i Sverige.

Förhoppningen är förstås att landet i framtiden ska undvika kaos liknande den situation som uppstod efter flodvågskatastrofen i december 2004.

Men innehållet i beredningens förslag innehåller så många blottor att det finns goda skäl att fråga sig hur snabbt Sverige får en bättre krisberedskap än dagens.

Försvarsberedningen säger visserligen att den vill ha en larmfunktion som redan på indikationsstadiet ger regeringen information om att något allvarlig har inträffat, men beredningen har inget förslag om var krisorganisationen ska finnas eller hur den ska ledas.

Till och med försvarsminister Leni Björklund (s) uttryckte skepsis kring frågeställningen om snabbheten i genomförandet av en nationell krisledning.

Den bottnar i en oro över att det kan bli ett evigt revirtänkande när staten ska försöka samordna de 30 myndigheter som på ett eller annat sätt kommer att beröras av försöket att skapa en handlingskraftig och kunnig krisledning.

Även inom försvarsberedningens ledning finns det en viss fruktan för att takten i genomförandet av en krisledning kan komma att störas av motsättningar mellan myndigheter som påverkas av arbetet med att skapa en effektivare organisation.

Så även om regeringen snabbar på och hinner får fram ett förslag till riksdagen i mars, kan sedan riksdagens hantering av krismyndigheten komma att ta lång tid.

Mot bakgrund av vad som framkallat behovet av en bättre krisberedskap i landet, vore det en skam om revistänkande och prestige förhindrade att Sverige snabbt får en organisation som både ges fullmakt och kraft att ta i tu med en så viktig fråga som nationell säkerhets- och krishantering.

Försvarsministern och hennes regering har ett stort ansvar för att trilskande myndighetspersoner inte ges möjligheter att i onödan försinka en samhällsåtgärd som har stort stöd hos en bred allmänhet.

Konferensen i Sälen fortsätter fram till och med onsdag. Som tidigare år har arrangörerna lyckats få till ett spännande program med många viktiga deltagare.

Regeringsministrar, partiledare och höga ämbets- och organisationsföreträdare kommer villigt för att delta i debatterna.

Det känns bra att Sälen och Västerdalarna behåller sin

status som en viktig

konferensplats.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons