Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Man är inte på jobbet för att utöva sin tro eller moral – utan för att arbeta

Annons
Krönikören Sakine Madon är liberal skribent med särskilt intresse för integrationsfrågor.

Ska man kunna kräva att en arbetsplats anpassar sig till ens egen moral och tro?

En som försökt åstadkomma detta är barnmorskan och abortmotståndaren Ellinor Grimmark. Hon sökte jobb vid ett svenskt sjukhus och ansåg sig sedan diskriminerad då arbetsgivaren gjorde klart att en barnmorska i svensk hälso- och sjukvård inte kan vägra att assistera i åtgärder som förebygger och avslutar graviditeter. Grimmark vägrar utföra abort, ge dagen efter-piller och sätta in kopparspiraler.

Efter att svenska sjukhus har sagt nej tack bor Grimmark numera i Norge, där hon på ett större sjukhus kan undvika att utföra vissa arbetsuppgifter med hänvisning till den så kallade samvetsfriheten.

I Sverige fungerar det som bekant inte så. Förra våren slog Arbetsdomstolen fast att Grimmark inte blev diskriminerad när hon nekades jobb. Innan dess hade fallet varit uppe i tingsrätten, där det inte heller gick som Grimmark ville.

Grimmark har på frågan om varför det är viktigt för henne att driva sitt fall svarat att arbetsgivare inte ska få säga "du ska tycka på ett visst sätt, annars ska du inte jobba här".

Men det är inte alls vad frågan handlar om. Ellinor Grimmark är, oavsett vilka åsikter hon har, välkommen att arbeta i svensk hälso- och sjukvård. Men det är när hon vägrar att utföra arbetsuppgifter som problemet uppstår.

Snart kan frågan komma att tas upp i Europadomstolen och Grimmark sa nyligen i SVT Agenda att hon hoppas att domstolen ska se hur "absurt" det fungerar i Sverige.

I själva verket är det här ett utmärkt exempel på en fråga där varje enskilt land måste hitta ett sätt att hantera och ha regler kring.

I Sverige betonas vårdsökandes behov, vilket är bra.

Därmed inte sagt att samvetsfrihet av princip alltid är fel. Om Sverige exempelvis skulle införa aktiv dödshjälp så skulle troligtvis en del läkare som jobbar med svårt sjuka patienter ha svårt att acceptera beslutet. Skillnaden är att det då är det något nytt som tillkommer i yrket.

I Grimmarks fall har hon hela tiden haft vetskap om vad som krävs av en barnmorska i Sverige, genomgått sin utbildning, men sedan ändå vägrat acceptera ordningen.

Hur kan hon då anse sig vara diskriminerad?

Aye Alhassani heter den unga beslöjade kvinna som sökte jobb på SAS, och som inte fick detta då flygbolaget har en strikt klädpolicy utan religiösa, politiska eller ideologiska symboler. Företagets "neutralitetskod" gäller alla anställda med kundkontakt. Precis som Grimmark kände sig Alhassani diskriminerad, men Diskrimineringsombudsmannen gav nyligen SAS rätt.

Det gjorde DO rätt i. Och Europadomstolen bör tydliggöra att det inte är diskriminering att säga nej till barnmorskor som inte vill utföra jobbet.

På fritiden får man göra vad man vill. Men på jobbet är man inte för att utöva sin tro eller moral, utan för att utföra ett arbete.

Om reglerna inte passar - sök jobb någon annanstans! Men sluta kalla det diskriminering.

Mer läsning

Annons