Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Runnberg: Utan väljarraset på nio procentenheter i glesbygden hade inte Löfven åkt till Dalarna

/
  • Regeringen kom till Dalarna förra veckan, här den glade statsministern tillsammans med de dalabördiga ministrarna Isabella Löfvin (MP) och Peter Hultqvist (S).


Plötsligt är landsbygden det hetaste i svensk inrikespolitik.

Annons

S partiordförande Stefan Löfven inkasserar sina kraftigaste applåder under framträdandet i Cassels i Grängesberg när han säger att han inte ska åka till Almedalen och hålla det stora partiledartalet en av politikerveckans kvällar.

Han ska i stället turnera på mindre orter.

Som om det skulle vara svårt att både hinna tala i Almedalen och att resa runt och möta väljare i Sverige.

Löfven vill sända ett budskap.

Det går ut på att han nu ska prioritera annorlunda.

De stora riksredaktionernas kommentatorer och ledarskribenter lägger pannorna i djupa veck och nickar eftertänksamt att detta nog är klokt och proaktivt av S-ledaren.

För det finns en generell trend i västvärldens politiska landskap, där det nya politiska mönstret är en misstro mot "eliterna", "etablissemanget" och "dem där uppe" från väljare med lägre utbildning, lägre inkomster, som inte bejakar urbaniseringsprocessen och som bor kvar i bygder med lägre ekonomisk tillväxt.

Det som hänt i USA och England med Trump och Brexit, som inte på förhand fångades in av vare sig medier eller opinionsinstitut, kan på sikt även komma till Sverige, antas det.

Men det stämmer inte rakt av.

För det som Löfven med sin nya lantliga offensiv tänks vilja slippa har redan hänt.

Partiets väldiga stab på Sveavägen 68 och det finmaskiga nätet över hela Sverige med ombudsmän i partiet och de partimärkta fackföreningarna har både märkt det hända och faktiskt mätt det ras som S vidkänts på landsbygden sedan valet.

Löfven är ute för att rädda vad som räddas kan.

Häromdagen mätte Novus de politiska opinionernas utveckling i delar av Sverige med olika karaktär - från storstäder till ren landsbygd.

62 procent av svenskarna bor i kategorierna "storstäder", "pendlingskommun nära storstad" och "större stad". Novus har nu mätt väljaropinionen i alla andra kategorier - i ett samlingsbegrepp som blir intressant i och med att det ju omfattar hela 38 procent av svenskarna.

S blir i allt större utsträckning ett storstadsparti. S har tappat från 37 till 31 procentenheter i "övriga landet" och i glesbygden är raset från 40 till 31 procent, hela nio procentenheter.

Det är den enda signifikanta förändringen i glesbygdsopinionen sedan valet förutom C:s framgångar - C har ökat från 7 till 11 procent.

S har dessutom en annan opinionsutmaning att hantera. S når mycket låga tal för väljarsympatier bland unga väljare.

I gruppen väljare 18-29 år når M 29 procent i Novus januarimätning, medan S når 16 procent. De unga överger Stefan Löfven.

Mer läsning

Annons