Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Runnberg: S i Dalarna tycker helt enkelt illa om valfrihet över huvudtaget

/
  • Valfrihet leder fel, konstaterar landstingsrådet Elin Norén. (S)
  • Valfriheten bör helst organiseras inom den kommunala verksamhetens ramar, anser Ludvikas S-ordförande Ingvar Henriksson.
  • Susanne Berger (S), vice ordförande i Avestas kommunstyrelse, är jättestolt över att S blockerat valfrihet.
  • Det är inte till kommunalråden Jan Bohman (S) och Leif Lindström (V) man bör vända sig om man vill få välja sin välfärd själv.

Annons

Det var ett ödmjukt och påstått stryktåligt kommunalråd som häromveckan tog till orda i talarstolen i Borlänges fullmäktige.

Under det senaste kvartsseklet (där S regerat i Sverige den mesta tiden och i Borlänge hela tiden) har utvecklingen inte direkt gått hans väg, konstaterade Leif Lindström (V).

Borgerligheten borde besinna detta.

Man har upplevt det som inte var privatiserat, avreglerat, bolagiserat och utförsålt. (...) Det är ju helt makalöst. Ni har vunnit match efter match efter match. Ni har haft regeringsmakt, avlövat den offentliga sektorn och lagt ut den på både börs och marknad.

Det har gått hemskt bra för borgerligheten.

Man får gratulera.

Det är en befängd bild. För borgerliga politiker i Borlänge har det gått ungefär lika bra som för LIF-spelarna i SHL.

Och att matchbilden ska ändras tyder ingenting på.

Jag har mycket svårt att tro att en politisk krisgrupp tillsattes när Borlänge för tre år sedan av intresseorganisationen Almega klassades som sämst i Sverige på valfrihet för kommuninvånarna.

I själva verket gottade sig nog kommunledningen i smyg.

Av landets 290 kommuner rankades Borlänge på plats 290.

Att Borlänge är sämst är naturligtvis en direkt följd av att kommunstyrelsen letts av en svit manliga, traditionalistiska socialdemokrater i 72 år.

I två timmar rasade en ideologisk debatt i fullmäktige. Och lika traditionalistiskt som från majoriteten har det de senaste veckorna låtit i landstingsfullmäktige och i möten i Ludvika och Hedemora.

Frågan var redan het, i ljuset av Reepalu-utredningens förslag om vinsttak. Till detta ville det röda Borlänge lägga en ideologisk offensiv, med de kommunala pensionspengarna som medel.

Till skillnad mot det alltför kapitalistvänliga Kommunal, som gjorde sin största aktieplacering med medlemmarnas pengar det fjärde kvartalet 2015 i välfärdsföretaget Attendo, så ser kommunledningen gärna att "andra kommuner följer Borlänges exempel och hanterar skattebetalarnas pengar på rätt sätt".

De etiska principer som följs skall vara representativa för de flestas uppfattning. Borlänge kommun definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Exempel på god etik är att kräva ett avståndstagande från tagande av muta, prostitution, illegal narkotikaverksamhet, barnarbete, diskriminering och segregation.

Det heter vidare att "Placeringar medges ej i företag som har produktion eller försäljning av krigsmaterial, tobaks- och alkoholvaror eller pornografi i sin huvudsakliga verksamhet".

Fullmäktige senast förde också in "välfärdsföretag" på denna förskräckliga ajabaja-lista.

Jag har funderat en hel del på varför demoniseringen av välfärdsföretag, som utmålas som skadliga i sig, blivit en så central del av refrängen när S i Dalarna klämmer i med "sista striden är här!"

Jag har kommit fram till att det beror på tre saker:

1. Makten. När människor kan välja vilken utförare de vill ha själva ökar deras egenmakt. Det är problematiskt i sig i en ideologiskt kollektivistisk och i praktiken anti-individualistisk och lydig folkrörelse.

Individer ska inte sticka upp. De ska inte begära att få bestämma själva.

Från att tidigare inte haft något annat val så gör valfriheten att patienter, brukare och elever/föräldrar kan säga "tack och hej" och gå någon annanstans med sina skattepengar.

Man behöver inte stilla acceptera de köer, missförhållanden och undermåliga hänsyn till individuella behov som kom att karaktärisera offentliga system utan alternativ under 70- och 80-talen.

Minns att S centralism- och monopoliver var det som Fälldin tog spjärn i på 1970-talet och att frågan om egenmakt för medborgarna kom att nästan splittra SSU under 1980-talet.

När medborgarna får välja gör det dessutom att de kan välja utförare där höga chefer inte utsetts av S partiföreträdare.

S tappar den viktiga utnämningsmakten.

Alldeles för många chefer riskerar att ha fel idéer och vara mycket bättre än dem S utsett.

Den 18 november sade S ordförande i Ludvika, Ingvar Henriksson:

"Vi vill inte ha friskolor. Det är inget konstigt med det. Det är vår politik. Jag tycker att vi själva skulle kunna göra vår skola så att vi kan ha möjligheter att välja inom den skola vi har. (...) Olika skolor med olika teman, och så får föräldrarna välja. Det någonting som vi pratar om då och då; det gäller bara att få till det."

Ja, S i Ludvika har ju bara haft sedan demokratins införande på sig att "få till det".

Man kan nog tryggt utgå från att S inte velat "få till det".

S trivs med enhetlighet.

S trivs med utbudsmonopol.

Att Håksberg nu får en friskola sker inte på S initiativ.

2. Självbilden

I S berättelse om Sverige, som ju inte stämmer eftersom välfärden är bättre i andra länder där S inte dominerat lika eftertryckligt, så är det S-politiker som tillhandahåller välfärden som sådan.

S satte sin ideala samhällsmodell för 50 år sedan, under en tid när S var mer öppet funktionssocialistiskt. Många i S nickar instämmande åt Göran Greiders hållning – att kärnan i partiets politiska projekt är att näringslivets ständigt ökande produktivitet i ska tas ut i en stadigt ökande skattesats och konstant utbyggd offentlig sektor.

Det är ett sådant Sverige S-traditionalister vill ha; det brukar beskrivas som att mer och mer av Sverige "demokratiseras" och något som i enlighet med greiderismen "befriar stora delar av ekonomin från marknadsmekanismen".

Det är för att uppfattas som den som tillhandahåller välfärd som många S-politiker engagerat sig politiskt. De har ingen strävan efter att uppfattas som en samhällskraft som ökar människors möjlighet att styra över sina liv.

3. Människosynen

Kraven på att få råda i sitt eget liv är även kopplad till utbildningsnivån. Den har ökat väsentligt sedan S fixerade sina politiska ideal och sin syn på medborgarna som bräckliga individer som politiker måste ta hand om.

Om man isolerar valfriheten vill till och med sju av tio V-väljare ha kvar skolvalet. Det är försvinnande få som håller med DD om att skolvalet bör tas bort.

När Säter undersökte saken 2012 förklarade åtta av tio att man vill kunna välja utförare av hemtjänstservicen. Trots att något alternativ till kommunal hemtjänst inte fanns sade ändå fyra av tio att de kunde tänka sig något annat än kommunal omsorg.

Många gånger har man ju hört S demonisera välfärdsföretagens höga vinstnivåer. I Säter argumenterade S för att de nya hemtjänstföretagen skulle ha för dålig lönsamhet och inte borde tillåtas av det skälet!

S är berett att ta till vilka argument som helst. För dålig lönsamhet. Då måste de stoppas. För hög lönsamhet. Då måste de stoppas.

Valfrihet är fel.

För medborgarna klarar inte av att välja, så det är bäst att S har utbudsmonopol. Nya landstingsrådet Elin Norén (S) var på senaste lanstingsfullmäktige tydlig med att valfrihet är dålig i sig, för i hennes politikområde "styr vinster och valfrihet i vård åt fel håll. Det styr inte mot kvalitet utan det styr mot det som är lätt att uppfatta för den så kallade kunden som i stället för att få en utmärkt utförd operation riskerar att få en dator eller en utlandsresa."

Så genant argumenterar monopolisten för sitt monopol.

Och mest cyniskt öppenhjärtlig om hur S egentligen ser på frågan var nog Susanne Berger (S), vice ordförande i kommunstyrelsen, när S i Avesta i en fullmäktigedebatt 151124 uppmanades kasta ut V och införa valfrihet för medborgarna:

"Det kommer inte att hända. I vårt parti är vi jättestolta över att vi inte infört valfrihet".

Mer läsning

Annons