Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Röstsplittring allt vanligare

Annons


Det pågående "slaget om Stockholm"- som sossarna tycks vara på väg att förlora - antyder att allt fler röstar efter lokalpolitisk övertygelse och mer på person än på parti.

På den gamla goda (?) tiden röstade folk klassmässigt. Känslan av "vi och dom" genomsyrade samhället. Var och en visste sin sociala plats. Därtill var partidisciplinen mönstergill. Ty detta var innan partipiskorna tappat stinget.

Numera är det mest en krympande skara vänsternostalgigker - inklusive Göran Greider på Dala Demokraten - som patetiskt försöker återuppväcka klasskampen och kommendera "massorna" tillbaka till barrikaden.

Glömt är Tage Erlanders evinnerliga tjat om det "kommunala sambandet". Sambandsdoktrinen gick ut på att s-väljarna måste rösta socialdemokratiskt också kommunalt, även om något annat parti - kanske ett rent lokalt sådant - ställde upp de mest kompetenta och förtroendeingivande kandidaterna.

Verklighetens väljare röstar således allt oftare på person än på parti. I samma fria anda nonchalerar allt fler den ordinarie partipiskan och röstar på skilda partier i riksdags-, landstings- och kommunalval. Vilket enligt professor Holmberg tycks gagna centern lokalt. Fyrklöverpartiet har alltid varit starkt kommunalpolitiskt förankrat.

Vad sådan sund politisk "otrohet" beträffar har Dalarna länge varit ett föregångslän. I Gagnef, Leksand och Rättvik kan centern inhösta flera gånger fler röster i kommunalvalen än i riksdagsvalen. Kommuninnevånarna struntar i partikäbblet och röstar på någon styv lokalpolitiker, som de lärt sig uppskatta. Förra kommunalrådet Bertil Daniels i Leksand (c) må utgöra ett välbekant exempel.

I ärlighetens namn ska emellertid påpekas att väljarna företrädesvis praktiserar otroheten inom respektive block. Borgerliga väljare cirkulerar mellan moderaterna, kristdemokraterna, folkpartiet och centern medan socialdemokrater och vänsterpartister byter väljare med varandra. Men allt fler väljare ertappas likväl med språng över blockgränsen. Valforskarna noterar att yngre väljare är mindre partitrogna än äldre, och att kvinnorna är frimodigare än männen.

Den traditionella uppfattningen, där partierna utgör stora folkrörelser med vitt skilda samhällsalternativ, blir allt svårare att upprätthålla. Istället liknar politiken allt mer den kommersiella marknaden, där olika producenter i stenhård konkurrens med varandra slåss om väljarnas gunst genom att erbjuda det för stunden hetaste utspelet, attraktivaste vallöftet eller mest publikdragande personligheten. I spelet om röstmaximering blir partierna ofrånkomligen varandra allt mer lika i långa loppet.

De sköna ideologiernas tid är sannolikt förbi. Bra eller dåligt? Döm själv.

Mer läsning

Annons