Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revolt mot Persson

Annons

Det är mycket nu för socialdemokraterna: 3 Medlemsfuskande och penningtrixande SSU-are som kastar en skugga över sittande ministrar.

3 Fackliga lägenhetsaffärer och statsministerns kommande lantjunkerliv.

3 Kompisutnämningar som sågas, senast av Lars Engqvist till styrelseordförande i SVT.

3 Och i Stockholm är de ledande socialdemokraterna i fullt offentligt krig med varandra.

Hårdraget är det bilden av den socialdemokratiska bananrepubliken som träder fram. Den härskande klassen som kan leva på en helt annan nivå än vanligt folk, som kan tillåta sig saker, klia varann på ryggen i en utsträckning som andra inte kan.

Ändå är nog inte fixandet och trixandet den viktigaste förklaringen till det sjunkande förtroendet för regeringen och Göran Persson.

Den får nog i stället sökas i den alltmer uppenbara oförmågan att göra något åt arbetslösheten. Sysselsättningen vägrar öka trots flera år av högkonjunktur. Och socialdemokratin saknar av handfallenheten att döma idéer för hur den fulla sysselsättningen ska uppnås. Det som i högtidstalen fortfarande är den viktigaste uppgiften.

Mot den bakgrunden är det inte underligt att traditionella s-väljare enligt opinionsmätningarna strömmar över till det borgerliga blocket och i synnerhet till moderaterna som är på god väg att låsa in högerspöket i garderoben.

Det är alltså inte märkligt att det börjar bränna under fötterna på Göran Persson. När partier befinner sig i kris riktas alltid ansvaret i första hand mot ledningen och partiledaren. Och inom socialdemokraterna arbetar nu starka krafter för ett partiledarskifte i höst. Resonemanget bygger på antagandet att partiets chanser att behålla regeringsmakten efter valet 2006 ökar betydligt om Göran Persson avgår och ersätts med Margot Wallström.

Problemet är att Margot Wallström inte vill. Hon trivs som EU-kommissionär, har fått en bra balans mellan jobbet och familjen i Bryssel. Hon sägs fasa för att ge upp så mycket av det egna livsrummet som hon skulle bli tvungen till som statsminister.

Men operation övertalning pågår och det är svårt att stå emot när den så kallade rörelsen bestämt sig. Det kan såväl Ingvar Carlsson som Göran Persson själva vittna om. De ville heller inte ha jobbet.

Trycket kan också bli så hårt på Göran Persson att han inser att det är dags att dra sig tillbaka. Perssons svaghet är att han i all sin styrka har få riktiga kompisar i socialdemokratins ledning. Än är lojaliteten dock så hög att ingen ledande socialdemokrat tagit bladet från munnen.

Men Persson har faktiskt själv varit med och bäddat för att den dagen kanske är närmare än vi tror. I sin strävan att delta i ikonbygget av förra utrikesministern Anna Lindh har han sagt att han redan skulle ha avgått om Anna Lindh inte blivit mördad.

Visserligen bär uttalandet efterhandskonstruktionens prägel, men därmed har ju statsministern sagt att han egentligen vill dra sig tillbaka. Det kontroversiella köpet av mångmiljongården i Sörmland framstår därmed i ett förklarat skimmer.

Om trycket på Göran Perssons avgång trappas upp inför höstens partikongress och Margot Wallström fortsätter att vägra finns andra som känner sig kallade. Statsministern vill av allt att döma helst se Pär Nuder som sin efterträdare, men enligt uppgift från de innersta cirklarna är även Mona Sahlin beredd att damma av sin kandidatur igen.

Det kan alltså bli riktigt spännande att följa turerna fram till kongressen i slutet av oktober. Det verkar upplagt för intriger och ränksmideri. Politisk såpa på hög nivå!

SCANPIX

Mer läsning

Annons