Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Retoriska grepp löser inte problemen i skolan

/

Annons

Lindquist antyder att flummet finns i skolan. Han ser nationella prov och betyg som motsatsen - eller åtminstone en motvikt - till flummet och ler i njugg åt Sahlins utspel på skolfronten som i allt väsentligt pekar i samma riktning som Björklund pekar.

Men att påstå att flummet finns i skolan är fel. De professionella yrkesutövare som arbetar inom det svenska utbildningsväsendet är allt annat än flummiga.

De arbetar efter noggrant formulerade styrdokument, läroplaner. Dessa dokument ger utförliga beskrivningar av skolans uppdrag, mål och riktlinjer. Förutom dessa har lärarna kursplaner för i princip alla skolämnen att följa och ta hjälp av i den praktiska implementeringen av läroplanen. Och som grädde på moset har vi skollagen.

Det finns inte och har aldrig funnits plats för något flummande när man arbetar i skolan.

Flummet uppstår när personer utan kunskaper om och insikt i skolan låtsas veta vad de talar om. När man som moderaten Patrik Forslund på insändarsidan i samma nummer använder orden "terror" och "övergrepp" för att implicera att skolan är ett litet Irak som bara väntar på att explodera. Att mobbning och allmänt störande av studieron är mer regel än undantag, när det i själva verket råder motsatta förhållanden.

Man kunde önska att representanter för medierna intresserade sig för att ifrågasätta de bilder, som målas upp av våra politiker.

Flum - det är när man byter ut läroplanen mot enkla, retoriska grepp som "ordning och reda" och "betyg". Det låter bra och ser bra ut. Men det säger ingenting som vad man vill uppnå...

JAN KJELLIN

är förskollärare i Falun

Svar direkt:

Socialdemokratin omprövar knappast sin skolpolitik för skojs skull. Det är en kapitulation inför verkligheten när före detta regeringspartiet förkastar just "flumskolan". Alltför många elever har lämnat gymnasiet med dåliga betyg eller inga betyg alls, i viktiga ämnen. Det faktum att gymnasiets "individuella program" varit den största linjen i somliga kommuner inger allvarliga farhågor om skolans bristande förmåga att nå stipulerade kunskapsmål. Eleverna själva betraktar ofta det individuella programmet som en "skräplinje" för dem, som lämnat grundskolan utan tillräckliga kunskaper för gymnasiestudier.

Jag kan hålla med Jan Kjellin om att enbart retoriska grepp som "ordning och reda" inte löser problemen. Politiska slagord är emellertid ett slags rubriker, avsedda att grovt ange kursen. Det faktum att socialdemokratin, åtminstone under Almedalsveckan, öppet erkände sitt skolpolitiska misslyckande och tangerade termen kunskapsskola, antyder att svensk skolpolitik i avsevärd grad kommer att utvecklas efter den ganska realistiska kurs, som framförallt folkpartiets Jan Björklund slagit in på. Det lovar gott!

HANS LINDQUIST

ledarskribent (behörig ämneslärare i svenska och historia)

Mer läsning

Annons