Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prostitution och bråk i Strasbourg

Annons

Jag är just hemkommen från Europaparlamentets januarisession i franska Strasbourg och när jag summerar intrycken är det lätt att erinra sig en känsla av politiskt missmod över att utvecklingen har gått i riktning mot ett minskat svenskt Europaengagemang.

Moderaten Gunnar Hökmark är den som tydligast markerar att Sverige numera tonat ned betydelsen av ett starkt svenskt engagemang i Europafrågan.

Inte helt oväntat lägger han skulden på regeringen och Göran Persson för att vi svenskar dragit tillbaka positionerna i Europadebatten.

Men Hökmark är inte förvånad. Resultatet av folkomröstningen innebar en tydlig signal till det politiska systemet om att det finns mycket av reservation i en utvidgning av samarbetet. Hökmark tror också att det kommer att ta tid innan Sverige på nytt står på barrikaden och slåss. Den begynnande valrörelsen kommer inte heller att ge utrymme för några för livliga Europadebatter.

Efter en knapp arbetsvecka i EU-parlamentet och efter att ha mött många av de svenska parlamentarikerna är jag personligen ändå stärkt i övertygelsen om betydelsen av EU:s roll.

Europas länder är beroende av varandra, inte bara när det gäller hur varor och tjänster rör sig i en globaliserad värld. Inte minst diskussionen om miljö och energi visar vårt ömsesidiga beroende . Den senaste konflikten mellan Ryssland och Ukraina om gasleveranser blev, exempelvis, ett hett diskussionsämne under den senaste veckan, liksom hur Österrike tänker agera som nytt ordförandeland I EU.

Frågorna i Europaparlamentet är både stora och små. Många väldigt diffusa, där det är svårt att se att vaga beslut någonsin kommer att få betydelse. Men varje dag föreligger också frågor med en intensiv debatt. En sådan var diskussionen kring hanteringen av prostituerade i samband med sommarens fotbolls-VM i Tyskland.

Från svenskt håll agerade både socialdemokrater (Inger Segelström) och folkpartister ( Maria Carlshamre) och de var väldig till freds med att beslutet om att uppmana Tyskland att förhindra prostitutionen under fotbollsturneringen.

Hur stor effekt denna uppmaning kommer att få, råder det förstås delade meningar om i ett parlament som har flera medlemsländer där prostitutionen är legaliserad.

Men det var inte sextrafiken som orsakade den största uppmärksamheten i Strasbourg. Hela området utanför de enorma huskomplexen dränktes av polisens tårgas när hundratals demonstranter protesterade med våldsamheter mot förslaget om det så kallade hamndirektivet. Innan parlamentet hade hunnit återförvisa förslaget om en ny arbetsordning vid hamnarna, hade många av parlamentsbyggnadens glasrutor drabbats av skadegörelse.

Jag ägnade rätt mycket tid åt att följa debatten i parlamentet. Tack vare översättningen till svenska är det enkelt att följa diskussionen, oavsett vem som talar. Talmannen Joseph Borrell ledde debatten på ett imponerande sätt. Varje talare vet i förväg hur lång tid hon eller han får tala. När flera ledamöter dragit över stipulerad tid härsknade Borrell till:

- Jag noterar från hittillsvarande inlägg att det intressanta i era budskap kommer allra sist i anförandet. Mitt förslag till återstoden av talare måste därför bli att ni ombeds läsa era manuskript från slutet. Detta möjliggör att dagens debatt kan avslutas före midnatt...

Jag betvivlar att den svenska riksdagens talman, Björn von Sydow, vågar föreslå riksdagsledamöterna något dylikt...

MAUD OLOFSSON SVARAR PÅ FRÅGAN OM VILKEN AV SINA KOLLEGOR HON HELST VILL HA MED SIG PÅ EN ÖDE Ö. CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons