Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Parlamentariskt underskott

Annons

USA är världens ekonomiskt och militärt mäktigaste demokrati. Trots att Förenta Staterna har världens äldsta, alltjämt gällande demokratiska författning - eller möjligen just därför - har den amerikanska demokratin vissa påtagliga brister. Det parlamentariska underskottet nämndes i ledaren härovan. Det krångliga valsystemet där väljarna väljer elektorer, som i sin tur utser presidenten, skrev vi om i går.

Författningen från 1772 framstår i dag som i många stycken föråldrad. USA:s presidentmakt kan nära nog liknas vid en icke ärftlig, konstitutionell monarki, där statsöverhuvudet väljs för en fyraårsperiod i taget och inte får återväljas mer än en gång. Detta var ultraradikala grepp före franska revolutionen, då i bästa fall konstitutionella kungar, i värsta fall enväldiga monarker av Guds nåde, styrde och ställde i världen.

I likhet med 1700-talets monarker är presidenten inte bara statsöverhuvud och regeringschef i en och samma person. Han är dessutom överbefälhavare med makt att på eget bevåg starta krig.

Lika litet som en monark kan han tvingas bort från ämbetet på politisk väg. Om regeringen lider nederlag på en kabinettsfråga i kongressen, eller regeringspartiet drabbas av svåra bakslag i ett kongressval och hamnar i minoritet, kan presidenten bara regera vidare. Regeringsmakten är således inte självjusterande som i en parlamentarisk, europeisk demokrati.

Endast på juridisk väg - genom riksrättsåtal för brott mot författningen - kan en amerikansk president tvingas avgå.

En annan egenhet för amerikansk demokrati är spoilsystemet, som innebär att en rad tjänstemän på olika nivåer inklusive poliser, postchefer och renhållningsentreprenörer byts ut om fel - eller rätt? - parti vinner valet. Systemet sägs medföra upprensning och förnyelse, men lätt skapar politiserade tjänstemän med svag integritet.

Vad det praktiska valgenomförandet beträffar, kom en del brister i dagen under de senaste två presidentvalen.

Krånglande elektroniska valmaskiner, lågt valdeltagande (dock bättre i år än tidigare), byråkratiskt omständlig väljarregistrering med timslångt köande utanför vallokalerna är heller inte alltför meriterande företeelser världens mäktigaste demokrati.

Mer läsning

Annons