Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

PAPPALEDIGHET: Barn har rätt till bra anknytning med både sin mamma och sin pappa

/

Ska staten bestämma när bäbisar inte längre behöver amma? Ska staten bevara en socialförsäkring som leder till frånvarande pappor och miljoner i sänkt livslön för svenska kvinnor? I dag duellerar konservativa Frida Park mot liberala Malin Lernfelt. Här är Lernfelts liberala text:

Annons

Nyligen har Försäkringskassan släppt en film som med hjälp av en pizza visar hur fel det blir om föräldrarna delar föräldraledigheten ojämnt. Filmen har resulterat i stor upprördhet, främst från konservativt håll.

Och visst kan man bli upprörd, men då främst över att myndigheter lägger skattepengar på tafflig reklam.

Däremot borde uppmaningen att fundera över hur vi tar ut föräldraledighet och vikten av att barn ges möjlighet att tidigt knyta an till båda föräldrarna inte vara särskilt provocerande.

Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Den ger alla föräldrar en unik möjlighet att vara närvarande under barnets första levnadsår som också är de mest väsentliga för dess anknytning.

Ur ett barnperspektiv är det mycket sorgligt med föräldrar, främst pappor, som väljer bort sin föräldraledighet. Inte sällan leder det till att den andra föräldern, oftast mamman, även fortsatt blir den som tar huvudansvaret för barnen och deras behov.

Det får naturligtvis konsekvenser.

När SCB inom ramen för Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) kartlade vem barn vänder sig till när de behöver prata, kom mamma till exempel långt före pappa.

När mamma är den som funnits där i vardagen är det henne barnen är närmast.

Forskning av Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, har också visat att vid vårdnadstvister är det i princip alltid den förälder till vilken barnen har närmast anknytning som har en fördel.

Det är alltså inte som en del vill hävda att mammor ges fördel i rätten. Tvärtom spelar kön betydligt mindre roll än engagemang.

De fäder som gråter ut och känner sig orättvist behandlade av domstolarna hade befunnit sig i en helt annan situation om de redan från början prioriterat sina barn.

En vanlig invändning mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är att det är ekonomiskt mest fördelaktigt för familjen att den som tjänar minst stannar hemma.

Det är, som både fackförbund och privatekonomer konstaterat, en myt. De flesta tjänar på att dela lika.

Ett annat trött argument är att hur man delar upp föräldraledigheten är en frihetsfråga som ingen annan än den enskilda familjen har med att göra.

Samma människor som argumenterar på det viset brukar dock stå bakom att andra delar av socialförsäkringssystemet har regler och begränsningar vilka påverkar uttag och därigenom samhället som helhet.

Dessutom finns det ingen lag som tvingar någon att ta ut en enda dag.

Att helt individualisera föräldraförsäkringen är kontroversiellt, och kommer knappast att hända. Men jämställdhetsbonus eller att staten via Försäkringskassan försöker påverka människor att fatta kloka beslut utifrån barns rätt till båda sina föräldrar är utmärkt.

Dock finns det bättre jämförelser att göra än med en pizza.

Vem som glufsar i sig störst del av capricciosan spelar i längden ingen roll. Vem som väljer tid med barnen spelar jättestor roll.

LÄS MER: Så här svarar konservativa Frida Park på denna text:

Mer läsning

Annons