Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny EU-budget påverkar Dalarna

Annons

I förra veckan kom förslaget till ny EU-budget. Även om det fortfarande återstår en lång förhandlingsomgång och siffrorna kommer att ändras är en sak säker: Det kommer att kosta Sverige och Dalarna stora slantar.

EU:s budget i fjol låg på nästan 900 000 miljoner kronor. Drygt 80 procent av pengarna går tillbaka till medlemsländerna i form av olika stöd.

Nästan hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd och ungefär en tredjedel till strukturfonderna - de fonder som ger pengar till regional- och kompetensutveckling. Dessutom går pengar till olika speciella utvecklings- och forskningsprogram.

Den svenska avgiften i fjol var närmare 24 000 miljoner kronor. Samtidigt fick Sverige tillbaka nästan hälften i form av jordbruksstöd, strukturstöd och så vidare. I praktiken kostade medlemskapet alltså 12 000 miljoner kronor netto.

Av de 15 nuvarande EU-länderna får nio länder mer pengar tillbaka än man betalar till EU:s budget. Sex länder, bland dem Sverige, betalar mer än man får tillbaka.

När nu tio nya och dessutom fattigare länder kommer med den 1 maj, behövs förstås mer pengar så man kan ge dessa stöd att utvecklas och ekonomiskt komma ikapp.

Det förslag till ny EU-budget som lagts fram innebär att den svenska avgiften ökar med ungefär 10 000 miljoner kronor. Av dessa nya pengar kommer förstås inget tillbaka till Sverige i form av bidrag. I praktiken innebär förslaget att den svenska nettokostnaden för EU nästan fördubblas.

Därför är det inte underligt att svenska regeringen precis som regeringarna i de andra nettobetalande länderna sätter foten på bromsen. De har lagt motförslag som skulle öka den svenska nettoavgiften med "bara" knappt 50 procent.

Det mesta intressanta i motförslaget är att man vill minska rundgången av pengarna genom att göra främst regionalpolitiken mera nationell. Bara de fattigaste länderna ska få bidrag ur den gemensamma kassan mot alla nu.

Besparingen blir då faktiskt dubbel, eftersom det kostar både staten, länen och kommunerna en hel del pengar att administrera EU-bidragens alla krångliga regler. En mera nationell regionalpolitik skulle dessutom ge bättre möjligheter att satsa på projekt som förmodligen ger bättre resultat.

Dalarna får en hel del av EU:s strukturpengar. Att reglerna är krångliga vet alla inblandade. Värre är att det händer alltför ofta att det ursprungligen tänkta utvecklingsprojektet som har klart lokalt stöd måste krånglas till och förvanskas för att passa EU:s regelsnårskog.

Sverige ville också återföra en del av jordbruksstödet från EU till nationell nivå inför senaste omförhandlingen. På jordbruksområdet går det dock inte att göra något nu eftersom kompromissen som träffats gäller fram till 2013.

För Dalarnas utveckling är det inga småpengar det handlar om. I dag går runt 700 miljoner kronor av det som dalfolket årligen betalar i skatter till staten till EU-avgiften. (Det vill säga allt från företagsskatter över fastighetsskatt och moms till ölskatt).

Jordbruksstöd, strukturstöd med mera ger tillbaka drygt hälften. Med EU:s förslag till ny budget går ytterligare runt 350 miljoner av dalfolkets statliga skatter till EU. Med en sådan ökning blir det än svårare att få loss statliga pengar till satsningar på vägar och annat till länet.

EU-budgeten angår oss i Dalarna

och vi måste börja lägga oss i -

vare sig vi gillar Unionen eller inte.

Synpunkter: 070-398 74 49, rosa.golzio@falukuriren.se

Mer läsning

Annons