Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu får det minsann vara nog

Annons

Redan kl 07.45 ringde det denna lördagmorgon:

"Har du läst FK i dag?"

Nej, jag hade då inte läst spalten "Signerat" av Karin Rosencrantz Bergdahl. Han som ringde är socialdemokrat, en hyvens kille som jag haft många trevliga pratstunder med. Men här reagerade han, kraftigt. Detta trots att det var vi moderater som fått oss en "smäll". Han var dock smått förbannad. Jag hade, om jag ska vara ärlig, svårigheter att få till ett sammanhang i detta Signerat, men det är en annan fråga.

Raderna som min vän reagerade på och som man måste reagera på löd:

"Schyman skulle bli en bra partiledare för moderaterna. Hennes agerande är ju mer i linje med vad man tror att m-företrädare kan tänkas göra."

Jag undrar vad Karin Rosencrantz Bergdahl grundar detta på? Och om vi ser på de senaste årens skandaler, såväl i Dalarna som på riksnivå, och som gäller förskingringar, kontokortsslarv, fyllskandaler och kräftfester på skattebetalarnas bekostnad och annat så nog ser väl fiffel-och-båg-titeln ut att hamna hos andra partier.

Jag kan bara få det till en sak: det är undersökningen "att journalistkåren är rödare än allmänheten" som gäller.

Då kan man förstås göra en kommentar av den här typen. Också på tidningen Flamman skulle detta Signerat vålla hejarop. FK:s likhet med Flamman hoppas jag dock är lika med noll?

En sak till: Signerat innehåller en fundering om Schymans nota på 1 719 kronor från Maxim i Paris. Ett av de alternativ - om vem som ska betala - som presenteras i Signerat är:

"Den var bra för riksdagen och Sverige. Då ska skattebetalarna stå för notan".

Nu fungerar det inte så! Vi riksdagsledamöter har inga kontokort från riksdagen där vi kan debitera taxi eller krognotor. Det är helt våra privata kort som numera finns (och det är bra och rätt!). En krognota kan aldrig debiteras eftersom det är vanliga traktamenten som utgår, samma belopp som vilket annat yrke som helst. Så den funderingen är okunnig - men självklart roligare och mera spekulativ än att kolla hur det fungerar.

Slutligen: Då jag reser land och rike kring och håller kurser i mediakunskap lär jag ut att man aldrig skall ta en debatt med en ledarskribent eller liknande. Det kan stå en dyrt. Så här går jag direkt mot mitt råd.

Men någonstans finns gränsen! Den överträffade Karin Rosencrantz Bergdahl i lördags. Men det kommer hon förstås aldrig att erkänna och jag kan nog känna mig hotad att få "god reklam" efter detta inlägg. Den utmaningen tar jag.

Som sagt: Någonstans går gränsen!

ROLF GUNNARSSON

Mer läsning

Annons