Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nollvisionen -inte noll visioner!

Annons

Vägverkets nollvision för olyckor i trafiken kan tjäna som exempel. Jag är övertygad om att de flesta trafikanter känner till visionen. Men jag har aldrig träffat någon som med övertygelse hävdat att den kan infrias.

De ständigt mänskliga tillkortakommandena, tekniska brister i fordon, bristande vägstandard och utvecklingen av nya fordon - alla dessa inslag samspelar i det "motståndarlag" som gör livet surt för nollvisionens trägna företrädare. Men Vägverket framhärdar och ger inte upp arbetet med att öka säkerheten i trafiken. Visionen innehåller inget krav på ett olycksfritt Sverige, men strategin syftar till att begränsa olyckornas skadeverkningar. Liv ska räddas.

Därför är det också svårt att kritisera andemeningen i nollvisionen. Vem motsätter sig en målsättning om att färre ska skadas eller dödas i trafiken? Likväl känner både du och jag att visionen i bokstavlig mening inte kommer att uppnås. Trots ett sådant konstaterande är det ingen smart tanke att föreslå ett namnbyte. Hur skulle kompromissförslaget utformas?

Nollvisionen anger Vägverkets färdriktning och medarbetarnas vid myndigheten sätt att tänka. Fortfarande är det på tok för många olyckor i trafiken som leder till död eller mänskligt lidande i form av svåra skador hos de överlevande. Vi som färdas på vägen borde i startögonblicket påminna oss själva om vår roll i det gemensamma ansvaret om förre skadade i trafiken. Att ta oss från punkt A till B så snabbt som möjligt är som bekant sällan avgörande för resten av livet.

Politikerna i Region Dalarna har en vision om att Dalarna ska ha 300 000 invånare år 2016. Nu är vid drygt 276 000 medborgare i länet och med tanke på de senaste årens befolkningsutveckling kan det tyckas orealistiskt att formulera en så hög målsättning.

Jag tycker också att ambitionen saknar förankring i verkligheten. Det skulle behövas en formidabel folkvandring till vårt län för att vi skulle i närheten av det uppsatta målet. Ur vilka omständigheter en sådan skulle födas har jag svårt att inse, även om vårt behov av arbetskraft växer sig stark när 40-talisternas stora årskullar går i pension.

Tendensen är ju i stället att det huvudsakligen är storstadsregionerna som fortsätter att locka unga människor. Det finns förvisso en positiv utveckling i form av en ökad inflyttning också till Dalarna, men talen är förhållandevis små och vår befolkningsstruktur med många äldre i länets kommuner gör den sammantagna bilden svår att förena med hoppet om 300 000 invånare i länet om mindre än 20 år.

Men jag blir inte ledsen om jag får fel!

Mer läsning

Annons