Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När luften går ur

Annons

Statistiska centralbyråns tillväxtsiffror för första kvartalet blev en rejäl kalldusch för alla bedömare. Ekonomin växte inte med mer än knappt en och en halv procent, ungefär hälften mot vad prognoserna sagt.

Står sig den trenden är alltså högkonjunkturen redan över och då utan vi nått det fulla utnyttjandet av resurser som är själva definitionen av en ekonomi på högvarv. Konjunkturcykeln har i så fall passerats utan att det blev någon högkonjunktur i traditionell mening.

Sysselsättningsökningen som snart skulle komma enligt ekonomerna och politikerna kom aldrig. Mantrat som upprepats i flera år slog aldrig in. Något fundamentalt nytt har hänt med ekonomin, men utan att vare sig bedömare eller beslutsfattare hängt med.

I stället tar finansminister Pär Nuder till psykologiserande mungo-jumbo när han ska förklara den låga tillväxten. Att hushållen inte sätter sprätt på så mycket pengar som de borde när exportökningen viker beror på tsunamikatastrofen och stormen i södra Sverige!

Visst tyder mycket på att hushållen håller i slantarna, men osäkerhet om den framtida ekonomin och den höga arbetslösheten är väl snarare förklaringen till det. Men finansministern tar till naturkrafterna för att komma undan det ansvar som han åtminstone i någon mån har själv.

Nuder upprepar också om igen att "sysselsättningen kommer stegvis och successivt att öka, framförallt när det börjar växa i den inhemska ekonomin" (DI 9/6). Men om det inte blir någon fart på den inhemska efterfrågan då?

Riksbanken kan sänka styrräntan ytterligare, men de låga räntor vi redan har tyder inte på att det skulle ha någon större effekt, mer än att fastighetspriserna ökar ytterligare. Regeringen lovar att sänka inkomstskatterna lite till, men genomsnittshushållets köpkraft har redan ökat ganska ordentligt de senaste åren utan att konsumtionen tagit fart.

De senaste arbetsmarknadssiffrorna som AMS presenterade i går tyder heller inte på någon ljusning. Visserligen ser AMS-chefen Anders L Johansson "allt fler tecken på att arbetsmarknaden är på väg att förstärkas". Men så brukar det låta när Johansson skådar in i framtiden, utan att tecknen hittills infriats i verkligheten.

I själva verket är den öppna arbetslösheten lika hög som för ett år sedan och räknar man in dem som deltar i olika arbetsmarknadsåtgärder var antalet arbetslösa 23 000 fler i maj i år. Dalarna är inget undantag, även här ökar den totala arbetslösheten.

Var finns då de nya jobben? Ja, lyssnar man på näringsminister Thomas Östros så är det en helt riktig utveckling att arbetstillfällen som kan göras billigare utomlands försvinner. Det är bara ett led i den strukturrationalisering som funnits sedan industrialismens genombrott.

Sverige ska inte konkurrera med löner, utan med kompetens. Men vad händer när även kompetens finns att köpa billigare än i Sverige? När ABB i Ludvika använder indiska ingenjörer eller när Borlängeföretaget LC-Tec automation med åtta anställda bygger en fabrik i Kina med 50 jobb som kostar en tjugondel jämfört med svensk arbetskraft.

Nu är ändå inte allt nattsvart. Den privata tjänstesektorn får trots allt fler anställda. Sverige har god ordning på de offentliga finanserna jämfört med andra länder. I år och nästa år finns det till och med pengar över upp till utgiftstaket.

Det utrymmet lär komma väl till pass när regeringen och Pär Nuder i höstens budget ska lägga fram åtgärder för att få ner arbetslösheten inför valet nästa år. Fokus då ska enligt arbetslivsminister Hans Karlsson ligga på de som tappat fotfästet på arbetsmarknaden. På långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionärer.

Men mer pengar till AMS-åtgärder ger möjligen tillfällig lindring.

Den långsiktiga lösningen för att nå full sysselsättning i den nya ekonomin lyser med sin frånvaro.

023-936 15

Mer läsning

Annons