Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motsägelsefullt om studenterna

Annons

Studentbarometern, gjord av företaget Cosmos communications, frågade ett slumpmässigt urval av högskolestudenter. 9 151 studenter besvarade enkäten under mars i år.

Den andra undersökningen kom nu i veckan. Studentspegeln görs vart femte år av Högskoleverket. Studentspegeln har frågat cirka 6 000 studenter. Det är främst studenter som läser humaniora, samhällsvetenskap och teologi som tycker att det inte krävs heltidsstudier för att klara tentorna.

Samtidigt tycker man att det är bra att det inte krävs heltid för att klara studierna för annars kan man inte extraknäcka för att klara ekonomin. Studiemedlen är ju så låga.

Var de generösare för 38 år sedan? Våren 1969 kom den första kullen studenter från det då så kallade nya gymnasiet. Många fortsatte nu mot universitet och högskolor och antalet studenter blev rekordstort.

Studiemedlen uppgick till 4 060 kronor per termin; alltså 8 120 på årsbasis. Bidragsdelen var 21,5 procent; 1 750 kronor per år. Dagens studenters studiemedel uppgår till 73 640 kronor om året och en tredjedel utgörs av bidrag som alltså inte ska betalas tillbaka.

De 8 120 kronorna från år 1969, motsvaras av 60 228 kronor i mars 2007. Alltså har dagens studenter 13 412 mer om året än vad studenterna under det sena 60-talet hade att röra sig med.

Socialstyrelsen och Konsumentverket har beräknat en students minimikostnad till 96 000 per år. Det går med andra ord inte ihop sig och de flesta måste jobba extra.

Varför klarade sig studenterna av årgång -69 på 9 000 mindre om året? Huvudsvaret är hyrorna. En etta i en studentkorridor med del i kök kostade drygt 193 kronor i månaden år 1969. Omräknat i dagens penningvärde blir det 1 431 kronor. Men samma bostad kostar i dag 1 996 kronor. Där försvann hälften av de 13 412.

Den tekniska utvecklingen är också betydelsefull. Alla studenter har en mobiltelefon. För 38 år sedan delade 10 - 16 studenter på en telefonautomat. Datorn är ett ovärderligt redskap som inte fanns 1969. Båda apparaterna medför betydande kostnader. Cd-skivor, egen tv-apparat och dvd är självklarheter i dag. Annat har dock blivit billigare. En simpel miniräknare (fast ganska stor i formatet) som bara klarade de fyra räknesätten, kostade 1 500 kronor för 35 år sedan. I dag är en sådan nästan gratis.

Även om de båda undersökningarna kommer fram till olika slutsatser handlar det om nationalekonomiskt slöseri. Det krävs två åtgärder:

* En kartläggning måste göras över utbildningarna för att identifiera vilka som betraktas som så enkla att det går bra att jobba bredvid och vilka som verkligen kräver heltidsstudier. Sedan bör kraven, det vill säga studietakten höjas på de "lätta" linjerna.

* Höj studiemedlen snarast så att de åtminstone närmar sig den summa som både Socialstyrelsen och Konsumentverket anger som nödvändig, annars kan högre utbildning bli en klassfråga.

En snabbare genomströmning är bra både för den enskilde och för samhället.

Mer läsning

Annons