Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Minns du byn där vägen slutar"?

Annons

Det är en fröjd att köra bil i Dalarna i sommartid. Regnvädersdagar är som gjorda för en biltur genom det fagra landskapet.

Tillfälligheter förde mig till Siljansnäsbyarna Almo och Alvik härom dagen. Byarna ligger lite vid sidan av kyrkbyn. Men vilken miljö de erbjuder!

Det är lätt att föreställa sig självaste kurbitsmålaren från Himlaspelet komma vandrande längs byvägen:

"Minns du byn, där vägen slutar,

gamla, gråa härbresknutar,

nötta näversulors tramp i

magert land?

Minns du Mor vid spiselhällen,

drängarna i sommarkvällen,

som gå tigande i vädd och

kärringtand?

Minns du barken,

svart i kosten?

Minns du marken, järnnattsfrosten?

Yxans skaft, som du har slipat med din hand?

Rune Lindström skulle mycket väl kunna ha haft Alvik och Almo som förebilder när han penslade fram sina sirliga drag i Himlaspelsdikten.

Så for tankarna hos mig under färden genom de byarna i Siljansnäs.

Färden gick vidare mot Djura-trakten och gränslandet mot norra Gagnef. Den som vill se ett öppet landskap när det är som vackrast ska snarast bege sig till småbyarna kring Djura. Så långt ögat kan nå kan du glädjas över brukad åkermark. Gröna böljande åkerfält, motiv vackra som ur den bästa Fellini-film!

Samma öppna landskap mötte jag i Grangärde och Sunnansjö, som med sina många och vackra sjöar tillför något alldeles extra.

Av Västerdalarnas pärlband av byar längs den breda och mäktiga älven är det i Nås och Dala-Järna som invånarna vinnlagt sig om att hålla buskagen på avstånd.

Kan det rent av vara så att Nås har ett minst lika öppet landskap i dag som 1896, då de 37 Nåsbönderna lämnade hemsocknen för att bege sig till Jerusalem? Omöjligt är det inte.

Vad jag med dagens rader egentligen vill säga, är vikten av att vi försöker vidmakthålla ett öppet landskap. Jag är övertygad om att de öppna fälten och ängarna är av utomordentligt stor vikt också för Dalarna som turistlän.

Ytterst är det förstås markägarnas ansvar att förbuskningen hålls på avstånd. Men det finns också ett allmänt och samhälleligt intresse av att byar och mindre samhällen inte växer igen och knappt är synliga när du gör din tur genom det i övrigt så fagra landskapet.

Hur säkerställer vi ett framtida öppet landskap i Dalarna?

Synpunkter? christer.gruhs@dalarnastidningar.se

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons