Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnen om Hiroshima

Annons

Under den gångna veckan har jag fått många reaktioner och minnen beträffande atombomben som fälldes över Hiroshima den 6 augusti för 60 år sedan.

Signerat

Första reaktionen kom från Gunnar Blommé i Falun. Han föddes samma dag bomben föll. Gunnar skriver: "Hiroshima är något extra djävligt. Vad det handlade om var att visa tänderna, visa världen vilka som skulle bestämma efter kriget, in i ledet annars...? Och så få chansen att testa bomben och få se vilka konsekvenser den skulle kunna åstadkomma. Terror? Jag anser det vara statsterrorism, inget annat och så var det ju "bara" demoniserade gulingar det handlade om, (jämför gärna med demoniserade muslimer)."

Så långt Gunnar som likt de flesta av oss inte har egna minnen.

Pelle Köhler var 18 år och bodde i Grängesberg. Han är själv väldigt förvånad över att hans minnen är nästan obefintliga. Kanske hänger det samman med att man då i Sverige, för 60 år sedan, inte förstod hela vidden av vad en atombomb kunde åstadkomma. Dessutom var ju kriget slut för Europas del i maj 1945, alltså tre månader innan bomben släpptes.

Åke Nerell, också han Falubo, var bara tolv år men minns väldigt väl och det av en mycket speciell orsak. Åke berättar:

"Min farbror, också han hette Åke, skulle fylla 60 år. På förstasidan i Dagens Nyheter den 7 augusti, fanns en stor bild och en text om min farbror som var vd för Roslagsbanan. Min farbror skulle nämligen fylla 60 år några dagar senare."

Åke har kvar denna förstasida i förminskat format. Åke har skickat mig sidan som toppas av en rubrik som inte går att uttyda i sin helhet. I mindre bokstäver konstateras att "Ett plan gör jätteraid" och huvudrubriken lyder "ATOMBOMBEN FÄLLD MOT JAPAN". Det finns ingen berättande text på förstasidan.

Åke som i dag är en av landets äldsta och aktiva piloter berättar vidare: "Jag var flygintresserad redan då och blev fascinerad av att det var ett flygplan inblandat. Men rent känslomässigt minns jag bara att vi tyckte att det var bra. Vi såg ju krigsfilmer före matinéföreställningarna och färgades av den propaganda som framfördes. Vi tyckte därför illa om japaner och tyskar och även ryssar. Och radioaktivitet hade vi ingen aning om."

Så långt Åke Nerell som sedan 12-årsåldern har en helt annan inställning till de tre nationernas invånare. Själv har han bott i Tyskland i fem år.

Från Bob Paul i Dalar Järna har också kommit en reflektion. Bob, som är amerikan, beskriver Hiroshima ur amerikanskt perspektiv. Det ska jag redovisa nästa lördag.

Mer läsning

Annons