Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljöpartiets dilemma

Annons

Förutsättningarna för miljöpartiets andra profilfråga håller också på att förändras. Dels visar en opinionsundersökning från Som-institutet att EU-motståndet vittrar bland partiets sympatisörer, dels har sverigedemokraterna fått vittring på missnöjet med Bryssel vilket säkert kommer att ytterligare problematisera frågan bland de gröna.

Statsvetarprofessorn Sören Holmberg menade i samband med presentationen av Som-undersökningen att miljöpartiets krav på utträde ur unionen håller på att bli en fråga av samma betydelse som socialdemokraternas krav på republik. Det vill säga en historisk kvarleva som förlorat sin praktiska betydelse.

Miljöpartisterna håller så klart inte med om något av detta. Ur deras synvinkel är det egna gräset alltid grönast. Behovet av en ny global klimatpolitik à la miljöparitet är huvudnummer under kongressen i Norrköping. Där finns det även gott om ombud och radikala gräsrötter som är beredda att gå i god för att kravet på utträde ur EU alltjämt är allvarligt menat.

Frågan är bara vad som kommer att hända när det blir tydligare för ännu fler miljöpartister att dessa båda frågor går på kollisionskurs? Som folkpartisterna Carl B Hamilton och Karin Granbom konstaterade i Svenska Dagbladet på onsdagen är EU en pådrivande kraft för en ambitiös global klimatpolitik. Att motarbeta en stark union blir därför detsamma som att motarbeta den utvecklingen. Knappast något som miljöpartiet vill anklagas för att göra.

Konflikter mellan å ena sidan den alternativa och radikala framtoningen och å andra sidan de krassa förutsättningarna är inget nytt för miljöpartiet. Stödpartirollen till socialdemokraternas regeringsinnehav och kraven på ministerposter visar att resultat räknas. Kritiken mot att anpassningen gått för långt illustrerar det obehag många gräsrötter känner inför sådana politiska realiteter. Partikongresserna har fungerat som ventiler för att pysa ut missnöje och vädra idealen, men frågan är om det räcker i längden.

Mona Sahlins socialdemokratiska inviter till miljöpartiet och den ömsesidiga förståelsen av behovet att matcha den borgerliga alliansens enighet inför nästa val sätter ny press på miljöpartiets kompromissvilja och verklighetsbild. Och i takt med att klimatfrågan blir hetare kommer miljöpartiets krav på EU-utträde att te sig allt mer apart. Och att bara tala tystare om unionen som problem hjälper inte. EU-medlemskapet behöver bejakas på riktigt för att vara trovärdig. Hur miljöpartiet ska klara av en sådan förvandling är inte lätt att se.

Mer läsning

Annons