Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Hur rustar vi oss mot den nya tidens hot och problem?

Annons

I veckan har pappersupplagan av tidningen inte riktigt sett ut som vanligt. I torsdags var flera sidor tomma och på fredagen låg en osedvanligt tunn upplaga i våra prenumeranters brevlåda. Vår nyhetssajt gick inte heller att uppdatera på många timmar. Allt detta på grund av ett stort datorhaveri som påverkade samtliga våra system.

Digitaliseringen är på många sätt fantastisk. När en snöstorm gör att tidningsbuden blir försenade kan man läsa e-tidningen eller kolla nyheter på sajten. Människor från jordens alla hörn kan kommunicera med varandra i realtid. Världens samlade kunskap finns bara några knapptryckningar bort. Bank- och betalningstjänster kan allt oftare skötas med mobilen och, för många, endast i undantagsfall med kontanter. Listan på fördelar kan göras oändligt lång.

Men utvecklingen medför också nya problem och nya hot som vi måste rusta oss för. Medier, myndigheter och företag kan vittna om hur de har blivit utsatta för hackerattacker – allt från primitiva överbelastningsattacker som ganska snabbt går att avvärja till mer sofistikerade intrångsförsök.

Cyberattacker och informationskrigsförning är två nackdelar med den snabba digitaliseringen av samhället.

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA säger sig ha bevis för att ryska hackers försökte påverka utgången i presidentvalet i höstas och liknande rapporter kommer nu från Frankrike där en ny president också ska väljas.

Och i fjol stod nästan 50 elhybridbussar i kollektivtrafiken i Sundsvall stilla efter att en uppdatering av bussarnas programvara gått snett.

I händelse av en konflikt får man i dessa tider nästan räkna med att cybersabotage kommer att vara en viktig beståndsdel, där till exempel elnätet kommer att attackeras.

Den röda tråden i dessa sinsemellan rätt olika exempel är att det visar på hur sårbara vi kan vara när vi blir allt mer beroende av teknik för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera.El- och telenäten i Sverige underhålls och övervakas i hög utsträckning på distans via internet. Sjukjournaler sparas numera digitalt i stället för i pappersform. När allt fungerar som det ska är detta exempel på hur många arbetsuppgifter kan effektiviseras, men om systemen ligger nere – av otur eller på grund av hackerattacker – blir det snabbt problem.

I händelse av en konflikt får man i dessa tider nästan räkna med att cybersabotage kommer att vara en viktig beståndsdel, där till exempel elnätet kommer att attackeras. Här har vi alla en viktig läxa att lära. Har vi beredskap – på såväl individ- som samhällsnivå – för att möta dess hot?

Har vi beredskap – på såväl individ- som samhällsnivå – för att möta dess hot?

På samhällsnivå handlar det om att i görligaste mån bygga upp skyddsvallar för att kunna avvärja hot samt beredskap för att snabbt kunna agera om något inträffar. För oss om privatpersoner handlar det om att försöka ha beredskap för att kunna klara sig utan el eller telefoni, med allt vad det innebär med allt från matförsörjning till uppvärmning och kommunikationer. Har vi tillgång till rent vatten?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap jobbar aktivt med just den här typen av frågor. Vi borde som privatpersoner också fundera lite mer på hur vi stärker vår egen och vår familjs beredskap.

Mer läsning

Annons