Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lyft fram Dalarna i valrörelsen

Annons

den 6 mars2006

Kortare avstånd, bättre infrastruktur och förmåga att hitta alternativ sysselsättning till jord- och skogsbruk, gör att stora delar av Dalarna fortfarande har en levande gles- och landsbygd. Vissa regioner kan till och med uppvisa ett inflyttningsöverskott.

När tidningen i dag fortsätter att belysa angelägna frågor inför höstens val, ställer vi frågan om livet är bäst att leva i staden eller på landet. Frågan är mångfacetterad också i ett län som vårt, även om livsbetingelserna mellan att bo i Falun/Borlänge eller i Bingsjö inte innehåller några dramatiska skillnader.

Den som valt att leva sitt liv i Bingsjö har inte nödvändigtvis tvingats att acceptera en sämre servicegrad, men däremot att den oftast inte erbjuds lika snabbt och att den kostar mer än den service som erbjuds invånaren i Falun/Borlänge.

Att Dalarnas gles- och landsbygd lever och mår ganska gott fick vi ett strålande exempel på under den senaste veckan. Tiotusentals människor från hela landet har sökt sig till vårt län för att ägna sig åt skidsport i olika former. 40 000 kom för att fira sportlov i fjällen och minst lika många besökte Dalarna för att delta i något av alla de arrangemang som Vasaloppsveckan erbjuder.

Antalet gäster och det ekonomiska utfallet av deras besök i Dalarna är imponerande. De pengar som vinterturisterna lämnar efter sig lägger en ekonomisk grund för många olika verksamheter i norra och nordvästra delarna av länet. Turisterna genererar pengar till både glesbygd, landsbygd och större tätorter. Men besökarnas långa resor genom i stort sett hela länet innebär också väsentliga inkomstförstärkningar för olika typer av näringar längs färdvägen.

Turistnäringen är således en viktig anledning till att Dalarnas landsbygd, liksom glesbygden, hålls vid liv. Byar som tidigare har överlevt på jord- och skogsbruk har via turismen fått en chans till överlevnad. Många skickliga entreprenörer har insett möjligheten och deras påhittighet när det gäller att kombinera olika företagsamheter har gett bygden en överlevnadsstrategi.

En annan viktig anledning till att landsbygden kommer att leva vidare, är lokala politikers insikt om vikten av att samla kraft till tätorter. Statistiken talar ett entydigt och trist språk när det gäller butiksnedläggelser och statlig service i gles- och landsbygd.

Men tack vare en medveten samling av service till olika tätorter, kan också de minsta byarna i kommunen överleva. Avstånden till service blir inte orimliga för de invånare som valt att fortsätta sitt liv på gården i glesbygden.

På samma sätt fungerar också Dalarnas städer och större tätorter där servicegraden är ännu högre och omlandet betydligt större.

Men de övergripande och helt avgörande frågorna för hela Dalarnas överlevnad, oavsett om vi bor i stad eller på landsbygd, är hur vi kan skapa jobb och goda kommunikationer åt befolkningen.

Alla de planer och framtidsstrategier som just nu arbetas fram inom länsstyrelsen och Region Dalarna, måste utgå från människors möjlighet att säkra sin överlevnad genom sysselsättning. Som arbetstagare eller företagare.

Med den gemensamma valdagens för- och nackdelar måste vi konstatera att det numera blir liten tid över för valdebatt kring länets och kommunens överlevnad.

Dalarnas politiker borde genomdriva en valagenda där två veckor i slutet av augusti reserverades för en övergripande diskussion om Dalarnas överlevnadsstrategi. Dagordningen är given: Jobb, infrastruktur, utbildnings- och vårdstrategier ska prioriteras.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons