Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ludvika - lär av Leksand!

Annons

Låt oss först slå fast att näringslivsorganisationens undersökning fyller en viktig funktion. Svaren från landets företagare och de basfakta som Statistiska centralbyrån tillhandahåller, ger säkerligen en relativt tydlig bild av företagarnas upplevelser av hemkommunens sätt agera i mötet med företagaren.

En vanlig kommentar från företagare i kommuner som hamnar långt ned på Svenskt näringslivs rankinglista, är att de sällan eller aldrig har haft besök av något kommunalråd, kommunchef eller annan hög befattningshavare. Kommunen har visat företagaren och företaget ett totalt ointresse.

Motsatsen redovisas nästan lika ofta. Det förs en ständig dialog mellan företagen och kommunledningen; Företagaren behöver bara lyfta telefonluren för att få ett snabbt besked från kommunalrådet om hur ett problem kan lösas gemensamt. I varje fall om det gäller en fråga som avser ett ämnesområde där kommunen har inflytande.

I det korta perspektivet kan återkommande kontakter och förtroendefulla diskussioner mellan kommunens företrädare och ortens företagare räcka långt, med syfte att förbättra positionen på näringslivets rankinglista.

Men detta upplägg räcker inte som en långsiktig strategi. Tids nog blir frukostmöten och årliga överläggningar en rutin som tas som självskriven. Resultatet kommer säkrare än ett brev på posten. Plötsligt försämras kommunens plats på betygslistan.

Nästan alltid står orsaken till den försämrade positionen att finna i kommunens utveckling och allmänna service. Företagarens medborgarskap innebär ofta ett betydande ansvar för samhällsbygget. När hon eller han upplever att exempelvis kommunens skolor, vården, omsorgen eller kommunikationerna inte fungerar lika bra som tidigare, återspeglas den nya upplevelsen även i redovisningen i relationen med kommunen i näringslivsfrågor.

När ledande kommunpolitiker i dag sätter sig ned för att analysera den egna kommunens upp- eller nedgång på Svenskt näringslivs rankinglista, är det därför viktigt att inte dra för snabba slutsatser. Gläds gärna i de åtta dalakommuner som hamnat på den övre halvan av Sverige-listan, men förleds inte tro att positionen är vunnen för evigt.

Ludvika har uppenbarligen en lång väg att vandra för att skapa ett förtroende hos näringslivet. Kommunen intar en bottenplacering, även sett i ett riksperspektiv. Kommunalrådet Maria Pettersson (s) borde överväga en veckas praktik hos kommunalrådskollegan i Leksand, Bo Pettersson (c) för att råd om hur det går till för att skapa långsiktigt goda relationer mellan kommunen och företagen. Leksand fortsätter nämligen att vara "bäst i klassen" i Dalarna när det gäller samarbetet med näringslivet.

Mer läsning

Annons