Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena Lönnqvist: Först frossar vi, sedan slänger vi – och det är en skam när maten på Jorden faktiskt räcker för att utrota svälten

Annons
Foto: TT

Ofta hör man nyårslöften om att motionera mera, äta mindre, cykla till jobbet, sluta köpa vinboxar och aldrig äta godis (inte ens bästa biten i chokladasken).

Att avge nyårslöften är som att ge sig ut på hal is, på en sjö med många sprickor. Man känner sig modig, stark och i god balans de första stegen, men det dröjer inte länge innan man trillar ner i en vak och känner sig mer usel än någonsin. Då har man brutit nyårslöftet!

Trots det tänker jag försöka mig på ett nyårslöfte jag skulle gärna vilja ha med mig många på: att slänga mindre mat.

När jag handlar finns det en rädsla att jag ska köpa för lite ifall vi får gäster. Tänk om det inte skulle räcka till alla. Vilken katastrof! Då får jag stå där med skammen. Men är det verkligen så?

Nej, saken är den att jag ska skämmas mycket mer om jag köper för mycket mat, som gör att jag får slänga mat för att den har blivit för gammal. Det är en katastrof.

Det här är ett världsproblem. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har räknat ut att 1,3 miljarder ton livsmedel förloras varje år, inräknat allt från jordbruk till hushåll. Det är en tredjedel av all mat på jorden, vilket skulle räcka för att mätta alla människor på jorden som svälter.

Om inte alla ekonomiska intressen och makthavarintressen alltid sattes först och om vi som lever i välfärden kunde avstå mer samt få beslutsfattare att ändra behovsordningen. De svältande barnens behov står i dag långt ner på listan.

Vi som bor i Europa och Nordamerika kastar i genomsnitt varje år 100 kilo mat per person.

En bov i sammanhanget är datummärkningen. Enligt Livsmedelsverket säger inte ett Bäst före-datum hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet garanterat behåller sin smak, färg, krispighet etc. Man kan själv lukta och smaka istället för att tro på datummärkningen.

Våra soptunnor för matavfall är i alla fall ett steg i rätt riktning. Då gör vi något nyttigt av det vi slänger (där givetvis det mesta är avfall och inte ätbar mat). Målet i Sverige är att 50 procent av växtnäringen ska tas till vara och att man ska få ut 40 procent till energi.

När det gäller att minska mängden ätbar mat som slängs, finns det anledning att använda fantasin. Det tycker jag de gjorde på en skola där barnen brukade ta stora portioner och slänga mycket av det i avfallssäcken. De köpte helt enkelt in mindre tallrikar och genast tog barnen mindre mat och svinnet minskade väsentligt.

Ät gärna gott i nyårshelgen, men ät upp det du har köpt hem.

Krönikören Lena Lönnqvist är Avestabo, föreningsmänniska och socialdemokrat. Hon har bland annat varit rektor för Sjöviks folkhögskola.

Mer läsning

Annons