Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena Lönnqvist: Är du modig nog att tänka själv när tvärsäkerheten breder ut sig?

Hans Rosling, professor i internationell hälsovård, avled i förra veckan, 68 år gammal. Det var mycket tragiskt, inte bara för hans närmaste utan för oss alla. Han hade förmågan att visa på väsentliga fakta i vår omvärld så att de flesta av oss förstod. Det är en ovanlig begåvning.

Annons

Lena Lönnqvist är socialdemokrat, Avestabo och fristående krönikör på ledarsidan. Hon är bland annat tidigare rektor för Sjöviks folkhögskola

I debatter kunde ibland politiker och samhällsvetare tvärsäkert hävda en dyster världsbild inom ett område, möjligen för att få stöd för en viss politisk linje. Men efter ett faktaspäckat och pedagogiskt inlägg av Hans Rosling blev de inte sällan tvungna att se andra sidor av saken och ställa nya krav på sig själva.

Tvärsäkerhet är ingen dygd, vare sig i politiken eller i vardagslivet. Ett närliggande exempel tycker jag är regeringens förslag om ett förbud mot könsuppdelad undervisning i skolan, som kom tidigare i vinter.

I det här ämnet har många uttryckt sig tvärsäkert och sagt att det motverkar jämställdhet och sexualiserar de kvinnliga eleverna om man har skilda idrottslektioner.Bakgrunden är att en religiös friskola hade pojkar och flickor var för sig på idrottslektionerna, men fick godkänt av Skolinspektionen. Fruktansvärt, absolut inte acceptabelt, löd kommentarerna i media när saken uppdagades.

Men är det så säkert att könsuppdelning alltid är av ondo? När jag gick i skolan i Avesta på 1960-talet hade vi alltid gympa var för sig – killar och tjejer. Vi kände oss fria och vågade nog mer på gympan än vi skulle ha gjort om vi hade varit alla tillsammans.

Min erfarenhet gäller historisk tid, men även mina barns skolgenerationer hade könsuppdelad undervisning. 1980 blev det lag på att man skulle könsintegrera, men det tog många år innan alla skolor fick gemensamma idrottslektioner från och med årskurs 6. I dag, 2017, hör jag från tonårsflickor i Avesta att ingen vill duscha och att många gärna smiter ifrån gympan. Det kanske inte påverkas av könsintegreringen, men man kan inte vara säker.

Härom dagen hörde jag en kommentar med budskapet att nu är det ingen idé att fortsätta sopsortera, eftersom ett företag med uppdrag att ta hand om plast hade eldat upp den i stället för att återvinna. En handling som dessutom mörkades av myndigheten under lång tid. Visst blir man upprörd, men låt inte boven vinna slaget: Oerhört mycket positivt för miljön kommer ändå ut av vår insats att sopsortera. Tänk i Roslings anda!

Juridik bygger på noggrannhet och principen att alla är lika inför lagen. Ändå finns det flera sidor även i rättsfall. När tre svenska journalister gjorde ett reportage om flyktingars väg, hjälpte de 15-åriga Abed från Syrien att fly till Europa, eftersom de inte hade hjärta att göra något annat när de väl hade sett hans situation. Nyligen dömdes de för människosmuggling och till samhällstjänst.

Får man då ställa frågan: Vad blir domen över alla som sett och inte hjälpt?

Mer läsning

Annons