Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leijonborg mot Kjaersgaard

Annons


Pia Kjaersgaard är i dag en inflytelserik politiker i Danmark. Efter senaste valet ingår hennes parti i det danska regeringsunderlaget. Hon kan inte längre förtigas. Kjaersgaards vulgära och komplett onyanserade hets mot sitt lands muslimska medborgare ska självfallet bemötas och hennes politiska enfald avslöjas! Detta är absolut nödvändigt. Här har Leijonborg gjort en insats i bästa tradition från förrförre folkpartiledaren Bengt Westerberg, som aldrig stack under stol med sina åsikter om främlingshatets apostlar.

Varför är det då mindre angeläget - nej direkt taktiskt felaktigt - att tv-debattera med riksdagsledamoten Sten Andersson, som gått till sverigedemokraterna, sedan hans gamla partikamrater i moderata samlingspartiet inte längre vill veta av honom? Populist som populist - eller?

Den stora skillnaden är att sverigedemokraterna fortfarande är ett parti, som flertalet väljare överhuvudtaget inte känner till. På samma sätt är partibytaren Sten Andersson en för väljarkåren tämligen okänd figur. Måtte han och hans nuvarande parti så förbli!

Genom att utmana Andersson på tv-sänd duell gjorde Leijonborg plötsligt denne populist och misslyckade högerpolitiker till en känd person - och opinionsbildare.

Inom brittisk politik talar man om risken att oavsiktligt "adla sin motståndare". Vilket kan inträffa om partiledare eller andra framstående politiker utmanar föga kända politiska fiender på offentlig duell. Man ska inte onödigtvis skänka sverigedemokrater och andra ännu ganska okända extremister den uppmärksamhet och den status, dessa så ivrigt eftertraktar. Sådant får de allt skaffa sig själva. På ett visst stadium innebär varje form av uppmärksamhet - även starkt negativ sådan - en skjuts framåt för en liten organisation som försöker förvandlas från sekt till politiskt parti.

Sverigedemokraterna (oftast inräknade som "övriga partier") uppges ha haft vissa framgångar i opinionsmätningarna efter Sten Anderssons sejour i tv-studion.

Först om en extremistsekt tenderar att växa så att den kan tänkas nå politiskt inflytande - som Pia Kjaersgaards Dansk folkeparti - blir den offentliga debatten med dess representanter både ofrånkomlig och angelägen. Då ska striden tas. Vilket Leijonborg nyss hade kurage att göra i dansk tv.

Sverigedemokraterna däremot har lyckligtvis fortfarande långt kvar till detta, av dem själva så hett efterlängtade utvecklingsstadium. De kommer knappast att nå dit, om landets anständigare partier agerar klokt och inte ger extremistsekten reklam i onödan.

Mer läsning

Annons