Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Vem slås ut i nästa lågkonjunktur?

Annons

Statsminister Stefan Löfven (S) är förmodligen inte en av dem som kommer drabbas av arbetslöshet.

Arbetslösheten är nu över 20 procent för de som saknar gymnasial utbildning. För utrikes födda är siffran runt 15 procent. Tillsammans utgör dessa två grupper ungefär hälften av den totala arbetslösheten.

Men det är bara början, som Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, visar i rapporten När lågkonjunkturen kommer. Med siffror från de senaste 25 åren pekar han på att sysselsättningen för dessa grupper sjunker med i genomsnitt nio procentenheter mellan konjunkturtoppen och -botten. Det betyder att arbetslösheten för de nämnda grupperna riskerar att fördubblas. Det som är ett stort problem i dag kan alltså bli en katastrof när konjunkturen vänder.

L-rapporten presenterar flera förslag, bland annat ett reformerat försörjningsstöd. Det viktigaste är dock de så kallade "inträdesjobben". Det är en alliansgemensam idé och innebär att den som är utrikes född eller är 23 år och saknar gymnasieutbildning ska kunna anställas till 70 procent av ingångslönen. Arbetsgivaravgiften slopas helt.

Detta har fått regeringen att sparka bakut, eftersom det vore ett brott mot "den svenska modellen" där arbetsmarknadens parter avtalar om lönerna. Problemet är bara att parterna inte har åstadkommit någonting. Och det har inte regeringen heller, annat än att mässa om "fler utbildningsplatser". Men att hundratusentals människor med högst grundskoleutbildning skulle kunna utbildas för att möta de höga kraven på svensk arbetsmarknad är minst sagt naivt.

Det hårdnackade motståndet dömer stora grupper till bidragsberoende och utanförskap. Ändå har regeringen och LO mage att anklaga Alliansen för att vilja skapa ett nytt "låglöneproletariat".

På ett seminarium om rapporten påpekade Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, att bara fem procent av Sveriges anställningar hör till det som brukar kallas "enkla jobb". Skulle vi bara ta oss upp till Tysklands nivå på åtta procent skulle det innebära 140 000 nya jobb. Det är en tredjedel av Sveriges nuvarande arbetslöshet!

Alliansen beräknar å sin sida att deras förslag skulle skapa 30 000 nya jobb. Det är klokt försiktigt räknat. Men även om det stämmer är det ett bra första steg mot en arbetsmarknad som inte faller samman när lågkonjunkturen kommer.

Mer läsning

Annons