Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Utsläppsrätter behövs för att rädda livet i Östersjön

Annons

Samhällsdebatten kan ofta vara oförutsägbar. Frågor poppar upp från ingenstans och skapar engagemang för en tid. Sedan dyker något annat ämne upp.

Men samhällsdebatten följer även cykler. Den 8 mars tycker alla att jämställdhet är extra viktigt, två veckor senare är energibesparing på allas läppar inför "earth hour", den 1 december pratar vi brandsäkerhet och inför julen ska skinkan vara svensk. För att nämna några.

Och på sommaren månar vi om Östersjön.

Vårt innanhav med sitt bräckta vatten har naturligtvis sina döda bottnar och syrefattiga vatten året runt. Men det verkar som att det är först när de blågröna algerna, cyanobakterierna, blommar och vattnet rent visuellt ser äckligt ut, som frågan om Östersjön blir politiskt intressant.

Algblomningen sammanfaller dessutom med semestern – fler människor har möjligheten att vistas i skärgården eller till havs. Även om blomningen i år kom igång redan under den rekordvarma majmånaden.

När Östersjöns framtid ska sammanfattas av samtida forskare blir det med dessa tre ord: varmare, sötare och surare. De pågående klimatförändringarna höjer temperaturen, mängden sötvatten som rinner ut i innanhavet blir större och halten koldioxid som binds i vattnet ökar och gör det surare.

Och som alltid handlar det också om att åtgärda övergödningen och utsläppen av kväve och fosfor.

Under Almedalsveckan anordnade Havs- och vattenmyndigheten ett seminarium kring arbetet mot övergödningen.

Lars Sonesten, från SLU och även ordförande för den grupp i Östersjöländernas samarbete Helcom som arbetar just med belastningsfrågan, ingick i panelen.

Han konstaterade att belastningen av fosfor och andra närsalter förvisso har halverats sedan toppåren på 1980-talets inledning, men att detta är otillräckligt: ”I storleksordningen måste vi halvera den närsaltsbelastning vi har i dagsläget för att på ett långsiktigt sätt hamna på de nivåer som gör att vi har en god miljöstatus i Östersjön när det gäller näringsämnen”.

Alla nio Östersjöländer har här en läxa att göra. Inget av dem når sina åtaganden för att minska fosfor- och kväveutsläppen.

På detta tema kom ett bra förslag i veckan. Centerpartiet vill, inspirerat av EU:s utsläppsrätter för koldioxid, se en liknande lösning för Östersjöländerna.

Tanken är att länderna bättre bidrar till de nödvändiga åtgärderna mot bottendöd och föroreningar om det görs tydligare att det kostar att smutsa ner i Östersjön.

”Det är ett smart sätt att använda marknadens mekanismer för att skapa en bättre miljö. Vi behöver effektiva verktyg”, kommenterade partiledaren Annie Lööf (C).

Att sätta en prislapp på miljöförstöring är viktigt och riktigt. Helcoms beräkningar gör gällande att de negativa effekterna av övergödningen i Östersjön kostar närmare 40 miljarder kronor – varje år.

De övriga partierna bör sluta upp bakom förslaget.

Mer läsning

Annons