Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Tvärstopp direkt - S är inte berett att överge politiken mot "vinst i välfärden"

Annons
Nej, S kan inte tänka sig att välfärdsföretag ska få gå med vinst, som en eftergift till C och LFoto: Henrik Montgomery

Självklart vill Stefan Löfven (S) sitta kvar som statsminister.

Denna önskan är inte orimlig sett till att hans parti är riksdagens största.

Men när det kommer till parlamentariska mandatmatematiken blir saken mer komplicerad.

Det en bred majoritet i riksdagen emot Löfven som statsminister - om alla partier håller fast vid vad de sagt före valet.

Den före detta statsministern Göran Persson (S) menar att C och L har makten över regeringsbildningen.Foto: Pontus Lundahl/TT

Den förre statsministern Göran Persson (S) konstaterade i måndagens Studio ett i P1 att C och L har regeringsbildandet i sina händer.

Väljer de, tvärtemot vad de har sagt i valrörelsen, att stödja Stefan Löfven som statsminister så kan han fortsätta att regera landet.

I det läget kommer det knappast att finnas 175 riksdagsledamöter som röstar emot Löfven.

Problemet med det här resonemanget är att det bara tar hänsyn till det politiska spelet och olika strategier, inte till sakpolitiken.

För den som tittar på C och L:s politik så råder det ingen tvekan om att det är alliansen som är deras hemmaplan.

Stefan Löfvens önskan att bryta upp blockpolitiken kan inte tolkas på annat sätt än som en önskan att bryta upp det andra blocket.

Redan på valnatten konstaterade Löfven i ena andetaget att blockpolitiken är död för att i nästa stund använda just blocklogiken för att förklara varför han skulle få fortsätta som statsminister (han leder ju det största blocket).

Och inte jublar S när den ”fördummande blockpolitiken” ser ut att brytas upp i Stockholms stad när MP förhandlar med alliansen...

Stefan Löfven sitter tills vidare kvar som statsminister,

De sakpolitiska skillnaderna mellan S å ena sidan och L och C å den andra, är stora. Och de har snarare ökat än minskat under den gångna mandatperioden.

Dels har S, utpressade av Jonas Sjöstedt och hans vänsterparti, gått till vänster i den ekonomiska politiken. Skatter har höjts med över 60 miljarder kronor. Dels har partiet vänt ryggen till liberalismen – och fullständigt kört över sin regeringspartner MP – när det kommer till frågor om öppenhet och i migrationsfrågorna.

Därtill så går det i integrationspolitiken en djup spricka mellan partierna till vänster som tycks tro att allt löser sig bara vi fortsätter med en politik som hittills inte har fungerat och allianspartierna som har presenterat en lång rad förslag för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och sätta det svenska språket mer i fokus redan från första dagen i Sverige.

S gruppledare i riksdagen, Anders Ygeman, sa i måndagens Aktuellt att S är berett att göra ”betydande eftergifter” för att få ihop en blocköverskridande regering. Frågan är bara vad det innebär i praktiken? Och vad det skulle krävas för att C och L skulle ta steget över mittlinjen och därmed riskera en svår svekdebatt?

En centralt placerad läcka i S som DN citerade förklarade på tisdagen att S absolut inte kunde tänka sig att släppa frågan om "vinst i välfärden", utan vill fortsätta hota valfriheten när det gäller vård, skola och omsorg.

Risken är stor att S inte är berett att erbjuda det som krävs och att C och L inte är beredda att acceptera det de kan få.

Mer läsning

Annons