Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Trots Lagrådets totalsågning går S vidare med att göra barnkonventionen till lag

Annons
Barnminister Lena Hallengren besökte i onsdags Rålamdshovsskolan för att berätta att regeringen vill göra FN:s barnkonvention till lag. Några svar på barnens frågor om vilka skillnader detta skulle medföra hade hon dock inte. Det är förståeligt. Den nya lagen handlar enbart om symbolik. Foto: Hossein Salmanzadeh, TT.

Lena Hallengren (S) utsågs till barn-, äldre- och jämställdhetsminister den 8 mars. Redan nu har hon dock hunnit presentera sin första proposition.

Det gjorde hon i onsdags, då hon besökte Rålambshovsskolan i Stockholm. Propositionen handlar om att göra FN:s barnkonvention till lag, och med sitt besök ville hon antagligen få en koppling mellan skolbarnen och propositionen.

Barnen var dock inte så snälla mot Lena Hallengren. Enligt Dagens Nyheter frågade de hur de skulle märka skillnaden när den nya lagen införs. Några sådana exempel kunde inte Lena Hallengren ge.

Hennes svar beror inte på att hon är ny på sin post. Orsaken är i stället att idén att göra barnkonventionen till lag enbart handlar om symbolik: regeringen vill visa att den vill barnens bästa. Några förändringar kommer lagen med stor säkerhet inte att medföra.

Däremot får domstolarna nu tolka alla de svepande formuleringarna i FN-konventionen. Samma gäller på alla andra ställen där ärenden med barn inblandade handläggs, till exempel i kommunerna. Det kommer att ge mängder av extraarbete, men ingenting säger att det blir bättre för barnen.

Detta var också en av orsakerna till att Lagrådet i för ett halvår sedan totalsågade regeringens förslag att göra barnkonventionen till lag. Lagrådets jurister skriver att "De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall". Lagrådet menar också att en del av innehållet i konventionen gäller FN:s inre arbete.

S-MP-regeringen har dock struntat i denna mycket tunga kritik från landets kanske mest kunniga jurister. Den kritiken har inte ansetts som något att bry sig om.

Regeringen har planer på att köra över Lagrådet på fler områden. Lagrådet var till exempel kritisk till delar av regeringens förslag om utökat rökförbud på offentliga platser. Bland annat menade Lagrådet att det skulle vara svårt att bestämma vem som hade ansvaret för att upprätthålla detta rökförbud vid entréer och lekplatser, och var gränserna för förbudet skall gå.

Den kritiken verkar regeringen också strunta i. Enligt socialminister Annika Strandhäll (S) väger nyttan av ett förbud tyngre än behovet att veta vem som har ansvaret.

Ett annat exempel är regeringens förslag om vinsttak för välfärdsföretag, som Lagrådet också totalsågat. Även där har civilminister Ardalan Shekarabi (S) meddelat att regeringen kommer att gå vidare och lägga fram en proposition.

Lagrådet har inget veto, så självklart kan regeringen köra över Lagrådet om man vill. Även alliansregeringen gjorde säkerligen detta vid något tillfälle.

Ändå är det uppseendeväckande att S-MP-regeringen väljer att helt bortse från Lagrådets mycket tydliga och omfattande invändningar. Det innebär att regeringen struntar i att domstolarna får fullt upp med att tolka de nya luddiga lagarna, och att om de nya lagarna kan strider mot grundlagen, som Lagrådet menar när det gäller förslaget om vinsttak.

Men för S-MP-regeringen är juridiken uppenbarligen inte så viktig. Det viktiga är att visa handlingskraft inför valet.

Mer läsning

Annons