Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Trots hög motivation misslyckas ändå invandrarelever i skolan

Annons
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) satsar flera miljarder på att göra skolan mer jämlik men inget tyder på att det är resursbrist som är problemet. Foto: Alexander Larsson Vierth.

De svenska skolresultaten har vänt och börjar klättra uppåt, löd nyheten i december 2016, när den senaste internationella PISA-undersökningen genomfördes.

Tyvärr går det inte bra för alla.

En ny analys från OECD visar att resultaten i den svenska skolan påminner starkt om situationen på arbetsmarknaden: för infödda svenskar går det hyggligt. För utrikes födda går det uselt.

Elever som är födda utomlands presterade runt 60 procent lägre resultat jämfört med föregående PISA-undersökning. För de som anlänt efter 12 års ålder är siffrorna ännu sämre.

Intressant nog verkar resultaten inte ha något att göra med studiemotivation. Elever med utländsk bakgrund i Sverige är bland de mest motiverade i världen – och märkbart mer än sina svenska kamrater.

Sverige har visserligen en hög andel elever med utländsk bakgrund, runt 30 procent i nionde klass, men inte heller detta verkar spela in i resultaten.

När man justerar för socioekonomisk bakgrund verkar det snarare vara faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och engagemang, i kombination med språkbarriärerna, som påverkar. Det är inte oväntat.

Även andra undersökningar har bekräftat att de delar av skolan som fungerar dåligt drabbar elever från studieovana hem mest. Det handlar om allt från regler och ordning till tydlighet i kunskapskrav och mål.

OECD-rapporten ger ett antal policyförslag. Vissa är luddiga, som tanken att utbilda lärarna i något slags multikulturellt lärande, eller bortom det offentligas ansvar, som att öka engagemanget hos föräldrarna.

Men några är relevanta för Sverige.

Förmågan att utvärdera språkkunskaper tidigt, och att snabbt sätta in insatser för de som underpresterar, har exempelvis visat sig vara en nyckel.

När kunskaperna i språket ökar tenderar resultaten i de andra ämnena att följa efter.

De kommande åren satsar utbildningsminister Gustav Fridolin flera miljarder på att göra skolan mer jämlik. Varken den här eller andra undersökningar tyder dock på att det är resursbrist som är problemet.

På område efter område - även skolan - häller regeringen miljarder in i lösningar som man vet inte fungerar. Det finns knappast något regeringen inte vill "lösa" med ökade utgifter, trots att problemet är ett annat.

De verkliga lösningarna – ordning och reda, fokus på språket och andra baskunskaper, och tydliga krav på alla elever – står tyvärr inte lika högt i kurs hos utbildningsministern. Precis som på arbetsmarknaden sviker regeringen dem med störst behov av reformer.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons