Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Tro inte att SD egentligen vill försvara alla mediers frihet

Annons
Räkna med att Jimmie Åkesson skulle vilja inskränka t ex public services frihet, om han kom till makten. Foto: Tomas Oneborg

Regeringen vill ändra tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Detta har det varit märkligt tyst om från oppositionen, även om det inte saknas invändningar.

Förändringarna har kommit till i spåren av diverse oseriösa publiceringar av domar och förundersökningsprotokoll, publiceringar som kan påstås ha skadat enskilda även om det rör sig om offentliga handlingar. Ändringarna regeringen föreslår motiveras med ökat skydd av den personliga integriteten.

Det är rimligt att även grundlagar uppdateras i takt med att samhället förändras. Men flera remissinstanser har riktat samstämmig kritik mot de delar som kommer att försvåra arbetet för journalister, och som dessutom riskerar att användas i censurerande syfte om en framtida regering får för sig att tysta medieaktörer som inte faller den i smaken.

Även jurister har kritiserat delar som syftar till att minska hat och hot, och hävdar att förslaget om det går igenom kan få helt motsatt verkan.

Trots detta verkar det som om förslaget kommer att klubbas av riksdagen till våren. Eftersom det handlar om grundlagsändringar krävs ytterligare ett riksdagsbeslut efter valet för att de ska träda i kraft, men med tanke på frånvaron av kritik är risken stor att det faktiskt gör det.

Men inte alla partier. Ett parti, nämligen det parti vars representanter skriver motioner och gör uttalanden som talar starkt emot att de innerst inne vill ha en fri press, kräver nu en folkomröstning i frågan.

SD:s linje är begriplig utifrån att regeringens ändringar framförallt kan inskränka på vad som anses vara oseriösa medier, det vill säga en rad alternativa nyhetssajter som bidragit till SD framgångar.

Skillnad kommer att göras mellan "seriösa" företag och "oseriösa" samt privatpersoner. En av styrkorna i vår nuvarande lagstiftning är att den omfattar alla medborgare.

Men den föreslagna inskränkningen kräver att makten avgör vad eller vilka som är seriösa och vilka som inte är det.

Hur mycket jag än ogillar vissa sajter som tummar på sanningar och sprider rasistisk propaganda så ska de inte förbjudas. Det är en klassiskt liberal linje.

Mot bakgrund av en debattartikel i Aftonbladet för ett par veckor sedan, skriven av riksdagskandidaten Morgan Olofsson (L) ter det sig orimligt att inga representanter för L, C eller M ifrågasatt förslaget. Att MP tycks ha glömt alla sina forna principer är en mindre överraskning.

I artikeln kräver Olofsson stärkt grundlagsskydd, en författningsdomstol samt ett rättsväsende utan nämndemän, och ett rättväsende där politiker inte utser domare. Hans främsta argument för detta är SD:s auktoritära politiska ideal.

Det vore ytterst olyckligt om samme Olofsson och hans parti bidrar till att försämra vår tryckfrihet- och yttrandefrihetslagstiftning istället för att skärpa den.

Och det vore lika olyckligt om SD blev det enda parti som efter grundlagsändringarna kan använda sin kritik som argument för att de står mer för maktdelning mellan domstolar, politiker och medier än de faktiskt gör.

Mer läsning

Annons