Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Tål faktagranskarna en granskning?

Fakta kräver ofta en tolkning, och tolkningar blir ofta politiska, skriver ledarskribenten Joakim Broman.

Annons
Partiledarna faktagranskas hårt i årets valrörelse, men det är inte bara en positiv sak. Bild: Pontus Lundahl/TT

Faktagranskning är på modet. Under söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda (6/5) livebloggade Dagens Nyheter med faktakoll. Och inför valrörelsen har landets stora mediekanaler – bland annat SVT, SR, DN och SvD – lanserat en gemensam faktagranskning: Faktiskt.se.

I tider av “fake news” kan det verka rimligt. Men det starka fokuset på fakta har flera baksidor. Ett exempel från partiledardebatten var när Jan Björklund (L) och Isabella Lövin (MP) bråkade om klimatutsläppen. Björklund pekade på att de minskade med 20 procent under Alliansens tid vid makten. Sant, proklamerade Dagens Nyheters faktakoll.

Visst stämmer det. Det är bara det att de utsläpp som orsakas i andra länder på grund av svensk konsumtion också ökade under Alliansen, vilket ledde till en ökning totalt sett. Utan den komponenten får man en skev bild i klimatfrågan.

Sajten Faktiskt.se granskade häromveckan regeringens påstående om att det jobbar 100 000 fler i välfärden nu än för fyra år sedan. Det är också sant – men till stor del irrelevant. Eftersom Sveriges befolkning växt har andelen “välfärdsarbetare” per person legat stilla.

Det illustrerar vad Göteborgs-Postens kolumnist Håkan Boström påpekade i en debattartikel i Expressen i vintras (23/1): kampen om verklighetsbeskrivningen är i grunden en del av demokratin och det politiska spelet. När Faktiskt.se efter en ambitiös granskning ger regeringen grönt ljus har de också bidragit till att stärka regeringens verklighetsbild. När en “oberoende” aktör gett sitt godkännande blir det i sin tur svårare för motståndarna att visa på problemen.

Helt oberoende blir heller aldrig granskarna. Faktiskt.se granskade nyligen påståenden i sociala medier om att den så kallade pumplagen, som kom till på initiativ av Miljöpartiet, orsakat “mackdöden”. Slutsatsen är att påståendena är “mestadels falska”, trots att fakta visar att 30 procent av bensinmackarna läggs ner åren efter den nya lagen. Man hänvisar bland annat till en statlig utredning – som i själva verket säger att det är svårt att dra några slutsatser.

Fakta kräver ofta en tolkning, och tolkningar blir ofta politiska. Det är ett av många skäl att inte lita för mycket på de som säger sig veta vad som är sant och falskt i den kommande valrörelsen. Glöm inte att granska granskarna.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons