Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Svenska språkets ställning i Finland är nu allvarligt hotat

Idag är det nog få som sörjer förlusten av Finland 1809. Faktum är att de flesta svenskar har en begränsad kunskap om den gemensamma svensk-finländska historien. Enligt en färsk rapport från Novus, Finlandsinstitutet och tankesmedjan Magma, svarar endast tolv procent rätt på frågan om vilket år Finland blev självständigt från Ryssland.

Annons

Årtal kan dock vara svåra att komma ihåg. Värre är de bristande kunskaperna om Svenskfinland. Endast en av fem svenskar uppger att de vet att Finland är tvåspråkigt. Det är en häpnadsväckande siffra.

Okunskapen om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland är oroväckande av flera skäl. Dels är det pinsamt. Men det är också trist, eftersom det svenska språkets ställning i Finland utmanas från flera håll. Sannfinländarna, det invandringskritiska landsbygdspartiet, har sedan länge bedrivit en kamp mot det svenska språket.

Motstånd mot svenskan är förvisso inget nytt. I Henrik Meinanders bok ”Nationalstaten” (Atlantis) beskrivs hur den svenska kulturen i Finland ofta fått kämpa för att betraktas som en naturlig del av landet.

Historiskt har pendeln svängt fram och tillbaka, från splittring till försoning. I början av 1900-talet drev Finskhetsförbundet en aggressiv kampanj mot svenskan, och krävde att Finland skulle bli helfinskt. Det ledde till en motreaktion från svensksinnades håll. I början av 1920-talet pågick en hätsk strid mellan det svenskspråkiga och finskhetshetsrörelsen, inte minst på universiteten. Efter självständigheten knöts dock starkare kontakter med Sverige. Kriget skapade en patriotisk och språkförsonande effekt. Under efterkrigstiden mattades språkkonflikterna av.

Men nu utmanas det svenska språket och den svenska kulturen från flera håll. Förutom språkfrågan vittnar många Finlandssvenskar om påhopp och rasism när de talar sitt modersmål öppet. Eftersom språkfrågan inte kan särskiljas från klasstrukturer finns det en risk att en svenskhet som sluter sig också cementerar ett klassamhälle. Svenskan är fortfarande viktigt inom näringslivet och akademin.

Här har Sverige en stor roll att spela. Ju närmare banden mellan Finland och Sverige knyts, desto mer självklart blir det att svenska är och ska fortsätta vara en given del av Finland.

Trots rikssvenskars bristande kunskaper om grannen i öst finns det hopp. I undersökningen säger sig var tredje svensk vara intresserad av att veta mer om Finland. Och i populärkulturen är Finland trendigt.

Tidningen Café utnämnde nyligen Finland till ”årets hetaste land”, bland annat för att den finska”kalsongfyllan” – att festa till det hemma utan ambition att gå ut – blivit globalt uppmärksammad, biofilmen ”Tom of Finland”, SVT-serien ”Finnomani” och att den populäre finske DJ:n ”Windows 95 man” besökt Stockholm.

Det är goda nyheter. Ett aktivt kulturutbyte mellan Sverige och Finland ligger i båda ländernas intresse, svenskars såväl som finnars.

Mer läsning

Annons