Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Svensk opinion väger tungt i helgens presidentval i Finland

Hur går det i det finländska presidentvalet?

Annons
Statsminister Stefan Löfven tillsammans med Finlands sittande president Sauli Niinistö. Bild: Henrik Montgomery/TT

Frusna tår stoppar inga valmöten. I varje fall inte i Helsingfors. På torget vid esplanaden i den finländska huvudstaden är valrörelsen inne på slutspurten. Om en vecka ska Finland välja en ny president. Åtta partier försöker att med värmande kaffe och glättiga kampanjblad locka förbipasserande till just deras valstuga.

Samlingspartiet drar till sig flest människor. Om det beror på att det bjuds på grillad korv eller för att den sittande presidenten Sauli Niinistö, som har bakgrund i Samlingspartiet, är favorittippad är svårt att säga. Trots att Niinistö backat något i de senaste opinionsmätningarna är det få som tror att han får under 50 procent av rösterna. Därmed blir det ingen andra omgång i valet. Människor vill ju rösta på en vinnare.

Att väljarna stöttar den troliga segraren och därmed blir en del av vinnarlaget är anledningen till att många finlandssvenskar inte röstar på Svenska Folkpartiets kandidat Nils Torvalds. Det menar hans kampanjledare Elisabet, som har rest Finland runt sedan mitten av augusti. I riksdagsvalen brukar SFP få 85 procent av de finlandssvenska rösterna, men i presidentvalet är det annorlunda. Kanske beror det också på att presidenten av kutym avstår partimedlemskap.

För att nå målet på sju procent har Torvalds kampanj försökt att etablera sig i det finska Finland utanför den traditionella, svenskspråkiga väljarbasen. Svenska Folkpartiet är sitt namn till trots inte bara ett intresseparti för svenskan, utan också ett liberalt parti som driver företagarfrågor och internationellt samarbete. Eftersom presidentens makt ligger i utrikespolitiken har detta varit Torvalds främsta fokus. I centrum står ett finländskt Natomedlemskap.

Det finländska stödet för Nato ligger på knappt 30 procent. Uppstickaren Paavo Väyrynen, före detta center som nu bildat ett eget parti – ett slags Emmanuel Macron-rörelse fast med motsatt politisk dagordning – har tagit tydlig ställning mot Nato. Så har även Sannfinländarnas Laura Huhtasaari. Bortsett från Torvalds har övriga kandidater inte satt ned foten.

Enligt Nils Torvalds lever president Niinistö i det förflutna. Varför vänta och se? Finland tillhör inte längre ”Sovjetunionens intressesfär”. Det är uppenbart att Finland är en del av västvärlden, och ett medlemskap i Nato borde därför vara naturligt, menar Torvalds. Den liberala kandidaten har dessutom ett ess i rockärmen: svenska opinionsmätningar. I Finland kretsar Natodiskussionen mycket kring vilken riktning Sverige tar. Torvalds är övertygad om att Sverige kommer att gå med i Nato inom några år, sett till sympatiundersökningarna. Om Sverige går med i Nato blir Finland ett säkerhetsvakuum mot Ryssland. Därför måste diskussionen föras, menar han.

Den finländska säkerhetspolitiska debatten är alltså som den svenska, fast tvärtom. Sverige väntar på Finland, och Finland på Sverige. I en alltmer osäker värld måste länderna välja riktning. Oavsett vem som vinner presidentvalet på söndag vore det bra om länderna kunde föra den diskussionen tillsammans.

Karin Pihl

Mer läsning

Annons