Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Strandskyddet hindrar drömliv på landsbygden – välkommet att S ändrat sig

Annons
Granne med sjön eller älven. Vem vill inte bo så här? Foto Hasse Holmberg / SCANPIX

700 000 kronor. Det är vad en sjöutsikt är värd, säger en mäklare. Att priset är så högt beror förstås på att en sådan utsikt är något många drömmer om. Men också på att sjötomter är så sällsynta.

Orsaken till det är strandskyddet, ett stycke i miljöbalken som säger att det inte är tillåtet att bygga närmare än 100 meter från strandkanten. Kommunen och i vissa fall länsstyrelserna kan ge dispens, men tillämpningen skiljer sig kraftigt åt över landet. På många platser är det i praktiken hopplöst att bygga ett hus eller en sommarstuga nära vattnet.

Det vill Centerpartiet ändra på. Inför landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik förra helgen föreslog partiet fem frihetsreformer för landsbygden. Avskaffat generellt strandskydd var det viktigaste. Snabbt därpå anslöt sig även Socialdemokraterna till förslaget, när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) gav besked om att man går till val på att se över strandskyddet utanför storstäderna.

Grundtanken med regleringen är naturskydd. På vissa platser är det en relevant faktor. Skärgårdar, vissa havskuster och andra känsliga naturmiljöer bör bara bebyggas efter noggranna överväganden.

Men Sverige har nästan 100 000 sjöar som är större än en hektar. De flesta saknar särskilda naturvärden. Som C skriver skulle varje invånare i Arjeplog kunna ha tre sjöar och fem kilometer strand att bosätta sig vid. Det är inte rimligt att samma regler ska gälla där som i Marstrand eller Stockholms skärgård.

Principen borde i stället vara att kommuner eller länsstyrelser pekar ut särskilda, skyddsvärda områden som bör omfattas av strandskydd, och att ett strandnära byggande är tillåtet om inget annat sagts. Det är också en av omregleringarna som C föreslår.

En friare reglering för sjönära byggande skulle kunna bli en reell konkurrensfaktor för många landsbygdskommuner, både vad gäller permanenta boenden och fritidshus. Det naturnära boendet är redan i dag skälet för många att bosätta sig utanför städerna. Förenklas det ännu mer kan både den tätortsnära landsbygden och glesbygden bli mer livskraftiga.

Inte minst är det en viktig frihetsreform. Staten bör inte i onödan lägga sig i hur och var folk vill bo. Och sjöutsikt borde inte vara förbehållet de människor som har råd att låna hundratusentals kronor extra.

Joakim Broman

Mer läsning

Annons